Morgen! En tysk dam med betydligt högre tempo än mig springer förbi och hälsar glatt. Hon är klädd i både vantar och mössa. Själv fryser jag då jag utan vantar håller i min karta för att hitta vägen ner till floden. Tappar den snabba löparen framför mig innan jag når Spree. Fortsätter längs vattnet, springer över en av broarna och tillbaka.
Det blir en halvtimme. I lugnt tempo. Och alldeles, alldeles underbart att springa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar