lördag 30 januari 2016

En Weng

Som Weng - fast ett varv extra istället för ett mindre. Likheten ligger i problemet med varvräkningen. Idag åker jag DM, 10 km skejt, på en varvbana. Jag ska åka sex varv men det blir sju... Lite extra träning, eller vad säger man?

Det är måånga plusgrader och tungkört. Dock en eloge till IKHP som lyckas skotta ihop denna bana på en i övrigt snöfri omgivning. 

Att tävla i skejt känns stappligt, eller, för att uttrycka det mer positivt - här finns en del att utveckla :-)

fredag 29 januari 2016

50 år

Nu skriver jag min ålder med en femma först. Jag har lämnat fyran bakom mig - och egentligen är det ju bara att se framåt. Livet levs här och nu, inte så stor mening att grubbla för mycket på det som varit. Man tar med sig det som är bra, helt enkelt, det man kan ha nytta av för vidare färd i livet - och tänker på uttrycket att framrutan är större än backspegeln. 50 år? En siffra. Med tanke på min Toppformssatsning det senaste året lovar jag påstå att jag faktiskt är i bättre form nu, som 50-åring, än jag var för ett år sedan.


Jag tänker nu ta med mig lärdomarna från året som gått och satsa vidare. Satsa - på en bibehållen toppform. Jag tycker mig ha hittat de rätta komponenterna i min pyramid och nu gäller det att hålla motivationen uppe så att hela året som 50-åring blir värt att minnas.


Om jag ska plocka ut de två viktigaste ingredienserna till denna Toppform är det först och främst styrketräningen. Den är också den största skillnaden mot tidigare år. Nu är jag inte bara starkare utan, framför allt, helare. Jag kan springa och har inte under senare delen av året haft några krämpor. Den andra delen är "det lilla extra" - vilket just i Toppformsarbetet innebar en resa till Schweiz och en fantastisk vecka med skidåkning i en sagolik natur.


Styrkan rullar på snart igen, efter första riktiga uppehållet sen starten i april. Efter en hektisk vecka och en irriterande förkylning på det, har jag denna vecka VILAT.
Det lilla extra framöver är något att tänka på. La Diagonela igen? Vem vet, kanske står jag där på startlinjen igen, nästa år. Men, vi får väl smälta detta så länge.


Själva 50-årsdagen var, förutom loppet, en minnesrik dag att ta med in i framtiden. Jag blev firad av våra nya skidvänner och jag blev hyllad med sång då jag gått i mål. Champange och Toblerone runt halsen, solen högt på himlen och 55 km i benen. Vilken dag, va!


PS Sista bilden påminner mig dock om åldern! Ett standard :-)




torsdag 28 januari 2016

La Diagonela 2016

Det blir en fantastisk födelsedag. Att fylla 50 år och få göra det man verkligen brinner för, det som ger inspiration och energi - är toppen, helt enkelt. Att veckan före den stora dagen få fila på tekniken, njuta av alplandskapet och umgås med nya trevliga bekantskaper - det är livskvalitet det.


Loppet, La Diagonela är egentligen 65 km. På grund av snötillgången blir årets bana 55 km. Och det räcker. Trots banprofilens positiva intryck är det faktiskt kuperat, ja, och lite motvind på det efter vändningen, gör att det är en rejäl arbetsdag :-) Efter sista backen från dalen ändå upp till målet vid kyrkan i Zuoz - är jag, som sig bör, helt slut.


De 55 kilometrarna tar mig 3,36. Det är 14 elitdamer som startar före hela fältet av elitmän och oss motionärer. Jag nöjd med min 16:e plats av ca 50 damer. Som förstaårsåkare i klassen D 50 är jag först i mål.
En summering av själva tävlingen hamnar klart på plussidan. Dessutom känner jag mig väldigt mycket stakstarkare än tidigare år vilket jag tycker visar att min träning inför Toppformen varit lyckad :-)


Men, själva tävlingen är bara en del av resan. Som motionär kan man unna sig att njuta av livet både dagarna före och efter tävlingen. Och det gjorde vi, både jag själv och min reskompis Anette.







fredag 22 januari 2016

Bilder

Rum med utsikt samt bilder från förmiddagens åkning till Celerina och tillbaka.




onsdag 20 januari 2016

Pontresina

Nu har vi lärt känna Pontresina. Gårdagens löprunda och dagens skidåkning har varit rena sightseeingen. 

Här finns 2000 invånare. Och ett antal turister. Ett mecka inte bara för bergsklättring och vandring - det är också rena paradiset för längdåkare :-)

Dessutom har vi en fenomenalt duktig skidcoach, i Per Hassis, som kör hårt med oss.

Och hotellet. Fantastisk mat, stor spaavdelning och ett vallarum med utsikt över bergen.





Mot Svhweiz

Nu är vi påväg. 

Om man räknar hela resan, från tanke till genomförande, så startade resan för länge sedan. Men just NU - sitter vi i det plan som om någon minut lyfter mot Zürich. För vidare transport till Pontresina. Vi lämnar ett grått Arlanda och hoppas på sol i Schweiz. 

Efter en smidig tågresa och ett över förväntan bra hotell har resan börjat på bästa sätt. Kanske ökar det förväntningarna? Vi vet ju egentligen inte vad som väntar. Jag har bara känslan av - att det är något utöver det vanliga som kommer att förgylla denna vecka :-)



måndag 18 januari 2016

Toppform 6

När är man i toppform? Hur märker man det? Frågan är aktuell eftersom mitt Toppformsarbete snart ska utvärderas - på lördag tar jag rent bokstavligt klivet upp i D 50.


Jag har funderat under ett år. Testat. Fokuserat. Tränat.


Nu, mitt i skidsäsongen och allra bästa vintern - då känner jag mig i form. Kanske inte direkt tack vare allt sökande det sista året, utan helt enkelt för att skidåkning vintertid ger en form av tillfredsställelse, man mår bra och upplever en känsla av toppform. Är det så enkelt? Antagligen inte. Vackra vinterdagar med skidåkning, eller skidåkning vintertid - är ingen året-runt-aktivitet. Och det ligger givetvis mer bakom en toppform än en träningsform.


Vad gör då att jag mår bra just nu? En långhelg på träningsläger i Orsa ökar på välmåendet, givetvis. Endorfiner från all träning och alla skratt. Glädje helt enkelt. Men just nu - väntar ännu mer. Och tittar vi vidare på den pyramid jag jobbat med under året har jag denna gång skrivit "Det lilla extra". I detta fall handlar det om en resa. Till Schweiz. Med start denna dag. För att krydda resan lite extra väntar La Diagonela, på själva 50-årsdagen. Kan man fira sin födelsedag på ett bättre sätt än att åka ett långlopp? Om man är skidåkare, vill säga.


Jag tror att ett systematiskt arbete mot en Toppform behöver innehålla det lilla extra, det lilla målet som ger den sista motivationen att genomföra det som krävs för en Toppform, det vill säga allt jag skrivit om tidigare.


Jag tror också, vilket jag skrivit allra längst upp, på toppen av pyramiden, att det krävs nya mål för att bibehålla den Toppform jag sökt.


Nya mål? Jag vet inte i dagsläget men lär återkomma :-)

söndag 17 januari 2016

Hejdå Grönklitt

Avfärd från Grönklitt klockan 11. Ett tidigt morgonpass avslutar långhelgens träning. I dag är det "bara" tio minus, hårda fina spår och en sol påväg upp. Synd att lämna detta längdparadis en dag som denna. Men - nya äventyr väntar :-)


lördag 16 januari 2016

Orsa och inställt Moralopp

Orsa. För 13:e året i rad. Ett av de kallare åren. Så kallt att Moraloppet blir inställt idag. Vi hinner dock nästan ända till starten i Oxberg innan beskedet kommer. Fyra stycken är vi som skulle ha tävlat. Nu blir det ett träningspass i svinkylan från Oxberg, via Tjejvasa/Kortvasasträckningen, till Moraparken, istället. Det ÄR kallt. Men dusch och bastu på det - så är vi upptinade.


onsdag 13 januari 2016

Nybörjarträning

Vilken kväll! Nybörjarträning i ESOK:s regi. Fem ledare och drygt 20 glada, engagerade och positiva adepter. 

NU bockar jag av veckans två stora grupper och blickar framåt. Orsa. I morgon åker vi. Äntligen.

tisdag 12 januari 2016

Mer skidåkning

Det märks att något har hänt på ett år. Intresset för skidåkning har ökat. Jag grundar påståendet på antalet anmälda dels till de två nybörjarkurserna jag är med och leder och dels på antalet skidåkare uppe vid konstsnöanläggningen, en vanlig vardagkväll.
Och jag förstår de som åker, som alltid åkt och de som vill lära sig. Det är en fulländad sport där du jobbar med hela kroppen. Det är styrka, kondition, balans, tajming och - glädje. Den känslan när man jobbar med hela kroppen - är svårslagen. Mer skidåkning åt folket, helt enkelt.



söndag 10 januari 2016

Tävlingspremiär

I Smålands Skidförbunds styrelse diskuterar vi bland annat frågan: Hur får vi fler skidåkare i Småland? Ett förslag, bland många, är att ha öppna klasser på våra tävlingar. Som på en orienteringstävling. Man anmäler sig samma dag, får starttid och sluttid men behöver inte i övrigt jämföra placeringar med andra. Känna på hur det är att åka med nummerlapp, öka tempot - och kanske får lusten att en annan gång gå upp i tävlingsklass, rent av?
Hur som, på våra zontävlingar för barn och ungdomar finns möjligheten att anmäla sig i en typ öppen klass, egentligen damer eller herrar motion. Just precis det gjorde jag idag, anmälde mig i damer motion på Vetlandas tävling i Landsbro. Jag fick 4.5 kilometers tempoträning, ingen blodsmak men - nära nog. Så dagens skidträning blev ca 15 minuter tävling och 5 minuter uppvärmning. 
Tur då att jag och Olof var inbjudna att prova på Rogers nya pass på Nikaro nu i kväll. Så att dagens träningsmängd kommer upp i åtminstone timmen :-)
Det är ett tufft pass som väntar. Har aldrig varit på något tuffare cirkelpass, ska jag säga. 
Så nu känns det bra, tävling och styrka i dag och skidåkning och styrka i går. Det är väl så man bygger en - Toppform :-)

onsdag 6 januari 2016

Äntligen vinter

Så blev det äntligen vinter - även i Småland. Vår konstsnöanläggning på 500 meter håller prima klass och all heder till de fantastiska ideella krafter som kämpar dygnet runt för att göra snö. Tyvärr har spårhjältarna haft otur med krånglande maskiner - men bara pistmaskinen är lagad så har vi nog snart spår runt hela banan.

Med 500 meter kommer man långt ändå. På detta spår har vi i dag genomfört en tävling med runt 60 startande. En tävling i sol och - kyla. 

Nu väntar något mildare väder och det i kombination med en fungerande pistmaskin kommer att göra susen för spårstatusen. 

Visst är det underbart - med vinter!









lördag 2 januari 2016

2016

Vi lämnar Idre Fjäll och 2015 bakom oss. Ett år med många tragiska händelser i världen. 

Jag tänkte på detta då jag under veckan skidade runt på den 3.4 km långa banan. Varv efter varv. Backe upp och backe ner. Tänkte på hur allt det hemska som händer påverkar oss. Och insåg innebörden av nyår. Att livet är uppdelat i en viss tid innan man "börjar om" igen vid en given tidpunkt. Vi gör ett avslut - och börjar på något nytt. 

Det känns lättare att lägga "gamla" händelser till handlingarna och blicka framåt. Det ger mer motivation. Och tänker fler så kanske vi kan arbeta mot något bättre. 

Men man kanske ska börja med dig och mig. Var och en. Vad gör du för att må bra? För den som mår bra, presterar bra. Det gäller alla gånger långt längre än bara inom idrottsvärlden.

Så gör något bra för dig själv. Må väl och prestera därefter. Kanske kan det ge vår värld hopp om en ljusare framtid?

Vilket, för egen del, innebär att jag fortsätter skida på. Det mår jag bra av.

Låt 2016 bli magiskt :-)