När jag sist skrev här, förutom mina Marcialonga-inlägg, var under Skottlandsveckan. Minns den som igår - trots att det faktiskt gått en månad sen dess.
Medan förhoppningarna om en Marcialonga-resa ständigt är närvarande, tränar jag på. Åker rullskidor och faktiskt har jag provat att springa ett par gånger. Bara testat vaden och ja, det är underbart att utföra denna form av träning. Vad jag har saknat det, känslan efter ett löppass är så mycket mer. Kanske är det fler endorfiner? Eller helt individuellt? Skulle önska en kombination av rullskidor och löpning och inte bara rullskidor och...rullskidor.
Samtidigt rullar livet på. Vardagar och helger. Som mestadels består av friidrott. Inte för mig utan för barnen, som nu helt klart vuxit upp till ungdomar. Det är Villstad, Motala, Jönköping, Linköping, Norrköping och Stadsloppet i Eksjö. På tre veckor. Och i helgen väntar DM i Kalmar. Och att avnjuta prestationer i häck och stav, diskus och tresteg, sprintlopp och längd...är nästan lika kul som att träna själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar