1.40. Min tredje snabbaste tid. 86:a.
Vilken dag. Den blir precis så bra som man kan tänka sig. Hårda, snabba spår. Solsken och medvind.
Starten går inget vidare. Det är långsammare skidåkare framför och som vanligt trångt i ett par kilometer. Sen lättar det. Kan åka i mitt eget tempo. Stakar. Snabbt går det. Hör ganska tidigt någon som räknar placeringar. Ni är precis 100, ropar en man. 100, tänker jag och försöker öka. Ett av målen är att komma bland de 100. Det andra är att slå min Landsbrokompis. Jag anar i det läget att hon är före. Just därför kör jag på. I min jakt på skidkompisen försöker jag ta placeringar. Jag vill inte hamna över 100.
Det är stakning som gäller. Och stakning med frånskjut. Kanske håller jag på att bli en stakare istället för diagonalare? Faktum är att jag bara diagonalar ett fåtal gånger. Starkare i armarna? Eller är det medvinden och de snabba spåren?
Vi har följt SkiGo´s vallatips. Under gårdagen står vi i vallaboden och lägger på vårt nyinköpta klister. Violett XC och Violett HF. Någon gasollampa har vi inte men inomhus går det ju bra att dra ut klibbet med fingrarna. Vi följer inte rådet att ha de klistervallade skidorna utomhus under natten. Vem vågar riskera det? Tänk att på morgonen upptäcka att någon tagit ens då viktigaste ägodel? Men lugn, det funkar att ha skidorna inomhus, även om de är nyvallade med klister. Det fäster kanon. Även mina av grannen välrillade glidytor funkar perfekt.
Dessutom har jag för dagen invigt mina nya stavar. Invigt i tävlingssammanhang. Tränade med dem förra helgen. Och dessa stavar måste ha gjort minst ett par minuter! Riktiga värstingstavar från One Way. Tänk vad utrustningen gör ändå.
Hör ingen mer placeringsrapport under loppet. Tror, men vet inte, att jag är bland de 100. Vågar dock inte chansa och ger allt in mot mål. Sista backen, bara ett stenkast från mål - nytt för i år - kommer en tjej i fatt. Hon stakar på, jag stakar på. Tar i så jag ramlar. Nästan en Hellner in i mål.
Är nummer 86 i mål. Före min skidkompis.
Det är tur man har någon att fightas med. Det motiverar. Nästa duell blir väl om ett år? Vintersäsongen slutar i alla fall oavgjort. Två - två.
Nu återstår nio mil för mig detta år. Om en vecka. Men först Tjejvasamiddag med klubbkompisarna i kväll. Och Ungdomsvasan i morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar