Efter en vecka med feber, magont, inställd tjejmiddag och inställda träningar är det skönt att anlända i ottan till Friidrottens Hus i Göteborg.
Redan innan det ljusnat är jag på väg in i Botaniska trädgården för att därifrån ta mig bort till Änggårdsbergen. Jag springer av mig veckan och kan bocka av min löpcoach L-G Skoogs till mig planerade långpass för veckan.
Jag är helt ensam i spåret, det duggar lätt och jag njuter av den syrerika luften och det härligt, lugna tempot. Hel? Ja. Frisk? Ja.
Jag springer vidare i den terräng som går upp och ner. Jag tänker att det är som livet i övrigt. I en djup svacka långt ner finns denna veckas vardagar. Sjuk och utan träning.
Högt upp på toppen placerar jag den känsla som dagens distanspass i Änggårdsbergen ger.
Nu väntar stavhopp i årets Julklappsjakt och jag tänker att även friidrottsformen är upp och ner. Dags att hålla tummarna för en toppformad insats. Heja Carl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar