En stigning som för mig ger tillräcklig puls bara av att gå. Olof springer. Men så är han ung och betydligt mer vältränad. Vi möter tre stycken på vår väg upp. Det är inte många. Brukar vara betydligt fler. Trots att det i år är bättre väder än på några år. Påtal om vädret. Den långärmade tröjan beror varken på mygg eller kyla.
Den lite dystra väderprognosen inför resan gjorde helt enkelt att jag inte ens fick med mig något annat. För det hade funkat med kortärmat idag.
Vilket Olof hade.
På Städjan kunde vi iallafall urskilja några vandrare. På håll. Själva fortsatte vi längs med Städjan bort mot vägen mellan Nipfjällets sommar- och vinterparkering.
Ett långpass kräver sina stopp. Perfekt då med lite foton.
Midsommarlångpass. En tradition värd att bevara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar