Det känns verkligen som om jag vilat mig i form och det är väl just det jag gjort. Det går lätt i dag. Rullar upp mot Skurugata men vänder redan efter Bodabacken. Ont om tid som vanligt. Fredag kväll och jag har lovat att bara åka ett kort pass.
Egentligen vill jag springa. Ett rejält intervallpass. Men höften sätter stopp. Vad det nu är för något som gör att jag inte kan springa? Frustrationen är stor men jag vet.....det man fokuserar på bara växer.
Väljer därför att se det som är bra istället. Dagens pass fungerar. Det flyter på bra och all vila gör väl att jag känner mig extra stark. Dessutom ÄR rullskidåkning bra träning. Det är grennära för en skidåkare. Det aktiverar stora muskelgrupper, är skonsamt mot kroppen, ger styrka och kondition och är - om inte lika roligt som löpning - ändå en träningsform som jag gillar.
Kan också konstatera att Garminklockan är ivägskickad och första statusuppdateringen kommer i dag. Mitt ärende är under behandling (och kan väl inte ta så hemskt lång tid då det bara handlar om ett trasigt armband).
Solen skiner denna sena eftermiddag. Inte en droppe regn i dag. Då funkar rullskidåkningen bättre.
Så visst, fokuserar jag på det positva, så är det klart att det dyker upp bra tankar.
Det kanske till och med kan bli ett till pass i morgon. Ett tidigt. Det funkar ju bra med rullskidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar