Livsmål

Påminner mig denna dag om att min träning är ett långsiktigt livsmål. Inget kortsiktigt projekt som avslutas efter en tävling. Ett lopp är bara ett enkelt delmål. För att krydda motivationen.

Jag missar dagens 30 km. Anledningen är fortfarande höften. Det är dock inget beslut jag tar i dag. Redan för ett par veckor sedan kastade jag in handduken. Måndagens kortisonspruta gör att jag bromsar allt tränande denna vecka. Överlag har jag tränat väldigt lite. 

Träning gör mig effektivare. Att träna innebär att jag får energi att även hinna med annat. Utan träning blir det tvärtom. Det tomrum i dagsschemat som uppstår i och med att träningen ställs in försvinner då alla andra sysslor får ett annat tempo. Jag går inte ens fort (lika fort) längre. Jag har dragit ner på hastigheten. Vilket för mig har inneburit tid för eftertanke. Anledningen till höftproblemet blir tydligt. Det funkar inte i all oändlighet att bara springa eller på sin höjd rullskidåka. 

Sjukgymnastbesöken har lett till att jag denna förmiddag för första gången visar upp mitt årskort i receptionen på gymmet. För att livsmålet med god hälsa ska bli hållbart behöver jag jobba förebyggande och uppbyggande. Styrketräningen är nog nyckeln till framgång i detta fall.

Styrketräning för en ovan kan bara bli bättre. Känner mig inte direkt slutkörd, trots att jag testar stakmaskinen tre gånger. Klar favorit och i princip det enda som höjer pulsen. 

Ger mig istället ut på rullskidorna under eftermiddagen. Det är en fantastisk dag och jag inser det jag faktiskt kände under styrkepasset - det är ute träning ska bedrivas. 

Åker vidare. Tänker på veckans kurs i Stockholm. "Hjärnkraft". En kanonbra kurs med en sprudlande glad och inspirerande ledare. Funderar kring den sista övningen vi gör under fredagen. Hur man fyller sig själv med energi. Fyra delar ska med i denna Må-Bra-cirkel: Mentalt, socialt, andligt och fysiskt. I den fysiska delen ingår det jag är bäst på, motion, sömn, stress, kost och vila. 

Det mentala innebär flera saker men bland annat reflektion och planering och jag måste nog säga att det pågår en mental process var gång jag åker denna vackra väg som tar mig upp till Skurugata. 

Det andliga behöver inte ha med religion att göra. Värderingar, syften, mening och inre frid är alla ingredienser i denna del. Just det sista - inre frid - är vad jag känner i stillheten denna dag och även andra dagar då jag färdas på denna väg. 

I Må-Bra-cirkeln får jag alltså kraft och energi från tre av fyra delar under min Skurugatatur. Den fjärde delen handlar om socialt/emotionellt och innebär inre trygghet, relationer, kommunikationer, bidra till andra och självkännedom. Den delen sparar jag till i morgon. Då ska vi nämligen till Tranås och umgås med andra friidrottstokiga vuxna och barn.

Denna vackra, vindstilla höstdag njuter jag nästan mer än vanligt. Det är fantastiskt att träna, känna puls, svettas, få ta del av ett landskap i höstskrud och tänka möjligheternas tankar. Ett Lidingölopp är inte hela världen. Målet är livslångt och hälsan står i centrum.

Det är dags att vända. Asfaltsvägen är slut. Snart får jag skjuts de sista backarna hem. Drygt en timme, fysiskt, mentalt och andligt.