Det blev ingen rolig dag. Men vi tar det från början.
En Vasaloppsresa är lite som julafton. Precis som varje familj har sina jultraditioner har varje Vasaloppsgäng eller klubb sina traditioner. I år är vi tre klubbar som samsas om en resa och kanske en ny tradition. Just därför kör vi mot start något senare än vanligt. Inget fel i det - sovmorgon till fyra är inte dumt alls. Bilköer till Berga gör att vi anländer till start först halv sju. Dessutom har jag efter fjolårets tid på 6.10 abdikerat från elitmotionär till mer vanlig motionär. Från led tre och fyra till femman.
Vi är fyra plus tre veteraner som startar i fålla fem. Det funkar faktiskt riktigt bra i starten, trots tidig flaskhals. Jag lyckas ändå komma förbi en del och uppför backen - har jag skapligt fäste :-)
På bitvis sladdriga spår och oftast snabbt, isigt underlag tar jag mig stakandes till Mångsbodarna.
Men så precis innan vätskestationen kommer en åkare rakt över spåret. Jag slinter på hans skidor, vrider till knäet och ramlar i backen. Sjukpersonal bär mig sedan in till sjukstugan. Under tiden läkaren undersöker mitt knä ger sig de unga döttrarna till sjukpersonalen ut till Kalle Moreus som intervjuar dem. Den knäskadade tjejen de pratar om - är jag.
Sjuktransport tillsammans med två i Smågan skadade herrar. Mora lasarett har jag bara sett på avstånd tidigare. Nu vet jag hur väntrum och röntgen ser ut.
Det visar sig att den unga AT- läkare kommer från - Eksjö! Får en linda runt knäet och uppmaningar att röra på det. Den trevliga läkaren tror på snabb rehabilitering.
Gårdagens missade våffla kompenseras i dag. Försöker tänka på annat då jag avnjuter en fika inne på Svenska Kyrkan. Runt om mig sitter dock skidåkare. De diskuterar dagens lopp och skingra tankarna då är inte lätt.
En kompromiss vi har gjort till årets Vasaloppsresa, är att åka hem måndag i stället. Så nu ligger jag på en madrass i en bygdegård och inväntar morgondagens hemresa. Skidåkarna börjar trilla in och njuter av sina bedrifter, trots bitvis svåra förhållanden.
Och jag har fortfarande nio Vasalopp. Om det blir något tionde nästa år vet jag inte. Känns inte så just nu. Men man vet aldrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar