Rullskidpremiär

Premiär på rullskidorna och Skurugatavägen. Den tolfte mars. 

Solen värmen och min vintermundering känns alldeles för varm. Men vad underbart :-)

Det blir enbart stakning. Har förstärkt knäet med ett skydd men ändå är inte stabiliteten den bästa. Tar det säkra före det osäkra och åker endast ytterst försiktigt. Det gör däremot inte mina följeslagare. De trivs som kalvar på grönbete och kör på för fullt.

De är unga och skadefria. Själv får jag helt enkelt anpassa mig efter mina fysiska möjligheter.

Jag är ändå otroligt tacksam att det går att rullskidåka. Det skulle lika gärna kunna vara snöblask på vägarna och varken möjligt att åka skidor eller rullskidor. Och kan man då inte springa?

På fredag väntar sjukgymnastbesök. Känns som jag kan bocka av hopparknäet nu och rikta in behandlingen på en annan skada, fast samma knä.

Ett knä som jag hoppas får godkänt att rullskidåka igen. För efter dennna härliga premiär vill man ju bara mer.