söndag 10 februari 2019

Här höjer man inte på ögonbrynen...

...om någon kliver in i livsmedelsbutiken eller caféet i pjäxor och full träningsmundering.
Jag har noterat detta och idag gör jag själv entré på Coop direkt efter morgonens skidpass uppe på Lugnet.



Lika lugnt som det är på Coop är det på Lugnet när jag anländer till de nypistade spåren strax efter halv åtta. 



Det är en person som åkt före mig. En person som kanske också valt bort en sen lördagkväll till förmån för sömnen. Jag åker i tre plusgrader och bland granar som för länge sen tappat sin snöbeklädnad på marken.
Jag åker milen som delvis är samma som gårdagens 15 km- bana. Och jag känner direkt att gårdagens tuffa träning kostar på. Jag får betala med mjölksyra. Redan från start. Men det blir bättre och helt naturligt blir det ett lugnt pass.
Betar även av 5 km- och 7 km-spåret. Har nu bara elljuset på 3,5 km kvar. Men det - får bli nästa gång. Även ännu ett fik betas av. Fokus, lite Lennart café - känsla. Ett fik där antagligen inte mycket har förändrats sen starten. Ett fik där stammisar hänger, där man kikar in direkt efter ett träningspass, ja Falun i ett nötskal liksom.





Vi lämnar sen en stad där regnet öser ner. Men där snön ändå ligger kvar och där spåren troligtvis håller ända fram till påsk.
Vi lämnar också en son som fortfarande lider av sviterna från den feber och förkylning som började redan före nyår. Och som ännu inte är bra. Det känns tungt. Men vi håller tummarna - och hoppas på ett väldigt snart tillfrisknande. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar