Stråkenloppet 2012

Jag blir tvåa. Min skidkompis Carola är urstark. Även i år. Bortsett från ännu ett förlorat lopp mot Carola - är jag jättenöjd. Skidorna är ok, spåren är med tanke på omständigheterna också ok. Men framför allt har jag fått ytterligare 43 km skidåkning i benen.

Halv sju ringer väckarklockan. Det är söndag morgon. I stället för morgonlöpning bär det av till Mullsjö och Stråkenloppet. Lördagkvällens begivenhet stavas v a l l n i n g. Nästan hela söndagen viks för långlopp på skidor och allt det runt omkring. Bilresa, ytterligare vallning, toakö, uppvärmning, loppet, prisutdelning.... Är det värt det, undrar någon. Ja det är det. Nervositet, fokus, utmattning. Det kryddar vardagen.

Ta det lugnt och ha en riktigt trevlig dag! Uppmaningen kommer från speakern. Det är en timme kvar till start och vi befinner oss på ett riktigt fint naturområde. Ryfors golfbana. Tävlingen är flyttad på grund av snöbrist. Kanske loppet i vanliga fall går längs Stråken? Det är ändå fantastiskt att man får ihop en 8,5 km lång bana. Gräset går igenom och det är bitvis ojämna spår, men med tanke på antalet skidåkare tycker jag ändå att det håller bra. 

Golfbanor är jag van att tävla på. I Östergötland fanns det inte alltid snö på den tiden då snökanoner verkligen var en bristvara i klubbarna. Alternativet var golfbanorna. En golfbana passar mig likaså den kuperade terrängen. Det passar en diagonalåkare. Det är till nästa år jag ska bli stakåkare, eller hur Cattis?

Nu är det en vecka kvar. Långloppspremiären är avklarad och jag är redo för avfärd. Min kompis Carola också. Det blir en ny fight på söndag.