Gott Nytt År

Det är betydligt mer prisvärt att göra våfflor i stugan. Det gör vi idag. Eller - Ingemar gräddar våfflor. Hans hälsa tillåter inga skidpass än.

Det smakar gudomligt och all heder till våffelmästaren :-)

Det är nyårsafton. I fjällen. Bästa stället att avsluta året på. Och påbörja nästa. Att i längdspåren gå igenom året som varit - som en film spelas upp. Filmen om 2015. Vad har varit bra? Mindre bra? Vad tar jag med mig till 2016? Ungefär så. Och sen nästa: Filmen om 2016. Vad jag hoppas på eller förväntar mig. Om Toppformen vid 50 och hur den bevaras och förbättras :-)

Och snart är det dags för ännu ett Toppformsinlägg - men först : Gott Nytt År!

Idre Fjälls gym

Inte som Nikaro - men klart godkänt. Idre Fjälls gym. Ett bra komplement till all skidåkning. För mig som för alla andra.

Det är Eva och jag som avslutar dagen med ett gympass, före den middag som ska lagas och serveras av Carl och Jonathan.

Vi kör superset. Tiden går fort. En timme på gymmet är inte långtråkigt. Snarare är det riktigt roligt.

Och maten - den smakar ännu bättre med ett just genomfört träningspass.

Skidåkning igen

Det är inte bättre idag. Men inte heller sämre - vilket avgör mitt beslut. Det blir träning. Läser ut boken där Malin Fors äntligen får fast den skyldige mannen till dåden i Rydsskogen. Sen ger jag mig i kast med Spåret igen. Utökar ett par kurvor och får ihop drygt 3.3 km per varv. Hela Spåret. Ändå har jag svårt att tro att det är bättre på andra ställen. Man får vara nöjd med det man har. 

Så här några timmar senare - efter den goda våfflan, som avslutar mitt pass - är jag uppe på stadion igen. Står vid sidan av mina stugkompisar. De som är friska. Tar lite kort för att visa er hur det ser ut. I slutet av december. 

Skidåkning. Trots allt :-)

Smålänningar i spåret

-Det gå(r) upp och ne(r) hä(r)!

-Ja, backa(r)na ä(r) inte att leka mä.

Dialekten känns igen. Avsaknaden av det uttalade r:et. Smålänningar. På den röda ryggtavlan lyser klubbens namn i stora vita bokstäver: Växjö AIS.

Jag passerar ett helt gäng mitt i backen. Två av dem hänger på mig - och drar förbi! Stakar förbi. Armstarka förstås men i övrigt utan en godkänd teknik :-)

Jag är fortfarande krasslig och även min teknik har sett bättre dagar. Det är svårt att åka med låg puls i dessa spår - eller så åker man som mig, utan direkt fart men med en teknik därefter.

Eftersom jag passerar 90 minuter får jag ändå ihop ett långpass - och det med en medelpuls någonstans över 130. Rätt ok. Frisk luft, lite skidvana och viktig funbeat-tid. Snart är både månaden och året slut vilket innebär ett summerande av dem båda. 

Hur som helst, frisk eller inte, långpass eller vila - fjällen gör underverk. Den rogivande omgivningen stillar sinnet och återhämtningen efter en hektisk höst påskyndas. Här uppe mår man bra - oavsett hälsostatus.

Elitspår i Idre

-Hur är spåren?

-En världscupåkare hade nog gillat det.

Hör konversationen då Olof och jag lämnar sjukstugan för skidspåren.

På juldagen slår det till. Efter en tung löptur på morgonen med min snabbaste svägerska, kommer hosta och feber smygande under dagen. 

Har inte varit sjuk sedan februari, efter årets Marcialongaresa. Men nu är det tydligen dags. Kurerar mig på väg upp till Idre, första stopp blir apotek och hälsokost i Västerås. 

Dagens 40 minuter i lugn takt-träning blir mer ett test: blir jag sämre, bättre eller samma? 

Förresten, att åka l u g n t är inte lätt. Det är som han säger då vi kommer upp på stadion - spåren är inte för motionärer. Backe upp och backe ner. Brant och/eller långt.

Men det känns inte sämre nu - och inte bättre heller. Dock är det bättre än tillståndet för dem som är kvar i stugan. De hostar och hostar och febern hålls nere av alvedon. Men de blir väl bättre de med. Tids nog.

God Jul!

Det är tradition med ett träningspass på julafton. Och för andra året i rad springer jag och Agneta intervaller - i år behöver vi dock inte avbryta passet på grund av en bristning... Vi kör på och det känns riktigt bra. Nu väntar julmaten. Och den smakar betydligt bättre med en löprunda i benen. Eller hur?

God Jul!

Toppform 5

Här kommer fortsättningen på Toppform 4. Har du inte läst de övriga finns de här: Toppform 1, Toppform 2 och Toppform 3.
Jag bygger vidare och är snart uppe på toppen av pyramiden. Och om exakt en månad är jag också där, då Toppformen ska utvärderas. Toppform vid 50!
Pusselbiten jag lägger dit idag är Gemenskap. När jag flyttade till Eksjö för drygt 15 år sedan, och tillsammans med min kompis Gunilla startade upp Tjejvasaträningen - började jag på allvar att träna igen. Jag letade fram rullskidorna och genomförde svettiga intervallpass med andra likasinnade. Och gemenskapen blev en sorts triggers för träningsglädje och må bra-receptet blev enkelt: Träna tillsammans!
Fortfarande är det den träningen jag gör tillsammans med andra som är den roligaste - och ofta tuffaste. Under ett intervallpass i ensamhet är det svårt att krama ur det där sista, att ge 110%. Ändå genomför jag de flesta träningspass helt själv. Vi är inte tillräckligt många skidfantaster på ett och samma ställe och vid en och samma tidpunkt, helt enkelt.


Om en månad fyller jag - och den befogade frågan blir således: Hur är formen just nu?
Den är fortfarande bra, kanske till och med mycket bra? Jag har ändrat i träningen och upplever framför allt en större motivation. Så här i sluttampen av Toppformsarbetet kan jag se en rad förändringar som sakta men säkert gjort avtryck under året. Mängden träning är större än innan men mest beroende på att jag lagt till styrkepass. Och jag börjar fundera på om inte resultatet av den är själva nyckeln till den Toppform jag börjar känna? Det kanske inte nödvändigtvis behöver visa sig i tider och resultat? Kanske är det känslan som är det viktiga? Av mer energi och motivation?
Man kan i alla fall säga att jag efter påsk verkligen tog tag i denna möjlighet - att bli i Toppform vid 50. Jag insåg antagligen att en fortsättning på samma spår som tidigare inte var den rätta vägen. Så detta har jag gjort:

Börjat träna styrka, vilket utvecklats till ren styrketräning då jag lämnat maskinerna för skivstångsövningarna :-) Målet är att både hålla mig skadefri och bli bättre skidåkare.
Eftersom jag varit mer "hel" än på många år har jag under hösten kunnat springa flera dagar i veckan. Det har rent mentalt varit en fördel eftersom jag verkligen gillar löpningen. Tyvärr blir detta lite på bekostnad av rullskidåkningen - men man kan inte få allt.
Stakmaskinen. Jag har inte motivation att staka några långpass, men, såvida inte stakmaskinen är upptagen, så använder jag alltid den som uppvärmning på gymmet.
Jag är mycket bättre i min rygg. Den benlängdsskillnad som jag haft så länge jag kan minnas, är i princip borta. Regelbunden massage hos ett proffs har också gjort susen.
Smartfish har hållit mig frisk, vilket i sig påverkat den ökade träningsmängden.
Motivationen att träna har ökat då jag inser att en Toppform inte kommer flygande på en, precis. Det krävs ju en viss ansträngning :-)


Kort sagt: Styrketräningen har resulterat i en "hel kropp" och mer motivation. Att jag lyckats genomföra den cirka två gånger i veckan beror mycket på att jag har två kollegor som jag tränar med. Gemenskapen, med andra ord.

En skadefri kropp

Under loppet av fyra dagar har jag sprungit tre gånger i Brännemon. Från 7.5 km till dagens 15 km-bana. Idag är det Malin och jag, i lördags var vi fem stycken.

Konstaterar under dessa pass framför allt att det är roligt när man är flera och - inga känningar i varken höft, knä eller annat :-) 

Och egentligen är det nog det som ligger högst på önskelistan nu i jul - en skadefri kropp.

Älvdalen

Från solnedgång i Idre igår eftermiddag till dagens soluppgång i Älvdalen. 

En dag som bjuder på Björnjaktens andra dag, jaktstart och klassisk teknik. Man har fått hjälp av Vasaloppet som bistått med snö till det 2.5 km långa spåret. 

Det finns inte en chans till träning för en motionär. Får nöja mig med en löptur, intervaller på vägarna bland de julpyntade husen i Älvdalen.

Om drygt en vecka är det julafton. Sen är skidsäsongen igång. Igen. Helg efter helg. Tävling efter tävling. Innan friidrotten tar vid redan vid påsk nästa år. Så rullar det på. Och - vi vet ju egentligen inget annat, det är en helt ok tillvaro :-)

Långpass

Jag åker milen som uppvärmning. Helt ensam attackerar jag backarna. Solen anas bakom molnen och vinden är mer påtaglig idag. Det är lördag och jag har en hel dag framför mig - när övrig familj är i Älvdalen på tävling. För den skull är jag inte ensam. Bara jag lämnar milspåret och kommer ut på gamla Fjället runt, finns de överallt. Skidåkarna. Sundbyberg, Sya, Nybro, Västerås, Borås, Delsbo, Åmål, dalaklubbar och de utan klubbkläder. Det fullkomligt vimlar av skidåkare. Men när jag ger mig ut på tredje och sista varvet på Fjället runt, har de lämnat spåren. Jag är själv igen. Kämpar en sista gång uppför den branta och långa backen efter ostliftarna. Stakar och skejtar ovanför Privatbyn, åker över Västbacken och ovanför Våffelstugan. Sista backen går nedför. Stakar mot måltornet och trycker av klockan. 2,40. Första långpasset på mycket länge. Och det känns bra. Riktigt bra.

Sol, snö och vindstilla

- Håll in skidan!

Jag åker Fjället Runt. I den branta backen innan Chocken - med blicken ner  i backen (ett klassiskt fel) ropar några Syaåkare på mig. De kommer i fel åkriktning i hög fart nedför den backe jag precis skejtar uppför.

Jag får upp blicken och drar in skidan medan de grönklädda åkarna susar ner.

I övrigt händer inget speciellt denna fina dag. Runt nollan, sol och vindstilla. Och tillräckligt med snö för att åka Fjället runt.

En Smartfish på det och återhämtningen är säkrad.

Idre

Plusgrader. Hårda spår. Blåst. 

Men det är snö och sol. Och det går ruskigt fort.

Idre Fjäll. Äntligen är jag här igen.

Göteborg

38:e upplagan av friidrottstävlingen Julklappsjakten. Släktträff i Lindome, musikunderhållning av kusintrio, ljuvligt god mat, lunch på Botaniska trädgårdens café, rundtur i växthuset, second handshopping med Ingela och två träningspass. Löpning i Slottsskogen och löpning i Änggårdsbergen. Därtill personligt rekord på 60 meter för Olof under lördagen och en andraplats och pers för Carl på 60 meter häck på söndagen.

Andra advent. Det är ändå inget mot tredje adventshelgen - som faktiskt tjuvstartar redan på onsdag eftermiddag...

Supersnabba intervaller

Inte nog med att vi springer intervallerna i snabb fart - de är snabbt över också. Tio stycken 60-metersintervaller lätt utför. Max. Egentligen mest för Olofs skull, som har en friidrottstävling nästa helg. Få upp farten. Förbereda de snabba muskelfibrerna.

Jag springer i princip aldrig så korta intervaller. Men det är en häftig känsla. Ge järnet. Utan mjölksyra. Och det är farten som är den begränsande faktorn - inte orken.

Vi är väl uppvärmda när vi står redo för 60 meter. En knapp timme på gymmet inleder vår söndagsträning och en stund senare avslutar vi dagens dubbelpass - efter intervallerna - med ett lugnt varv runt Högefälle.

En timmes träning

Fyra skidor och två skidåkare. En skejtandes och en med klassisk teknik. Backintervaller. Fem stycken och 35 minuter. Därefter Högefällebacken och stavintervaller. 20 minuter. Kort. Effektivt.

Det gäller att ta vara på helgen. Hinna med annat än träning. Och det gör man om passet tar sådär en timme :-) Och en timme har väl alla?

Tipspromenad, elitspår och rawfoodbollar

Det årliga föreningsåtagandet att arrangera tipspromenad står på agendan denna söndag. 

Innan ruschen börjar turas vi i kökspersonalen om att ge oss ut i löparspåret. Jag springer Elitspåret på 6 km och får således nöja mig med 35 minuters träning.

Bland dagens fikautbud finns för övrigt två varianter av rawfoodbollar som jag bakat - för rena vrakpriset. Här kostar de 5 kronor. I Malmö igår fanns motsvarande läckerhet - för 39 kronor :-)

Malmö

Vad gör man i Malmö - om man har en dag på sig? 

Jag börjar i vilket fall med att ta mig från Centralen till närmaste gym. Byter om och springer bort till Slottsparken. Intervaller och sedan tillbaka igen. Inom loppet av en timme har jag både sprungit och duschat.

Raw food-lunch med Annika och Emma, shopping och slutligen en dubbel expresso med tillbehör. Och en hemresa på det.

Torsby

Bilder från dagen.

Grupp 4

Då är vi i Torsby igen!

Ungdomarna är indelade i grupp 1 till 3. Grupp fyra är vi - damerna. Och vi kör på. Varv efter varv. Bland många andra. För vi är inte direkt ensamma. Och det är ju trevligt, många skidåkare samlade på ett och samma ställe. Att det är lite trångt får man ta, helt enkelt.

Två pass idag och ett i morgon.

Toppform 4

I Toppform 3 skrev jag om kostbitens betydelse för en Toppform vid 50. Toppform 2 kan du läsa om här och Toppform 1 här.


Nu är det hög tid för Toppform 4 och då bygger jag på pyramiden. Lägger till två våningar och är snart uppe på toppen. Vila och regelbundenhet.


Våga vila! Jag tänker här främst på vila från hårdare träning men det skulle lika väl kunna gälla i övrigt. Många är det som har stressiga dagar, veckor, månader och år. Att återhämta sig och hämta andan behöver vi alla någon gång då och då. Reflektera. Vart är jag på väg?


Över vilan har jag skrivit regelbundenhet. Inte bara regelbunden vila utan i allt jag tidigare berört i pyramiden. Och det är nog en av nycklarna till att dagens form är så bra som den är. Och då kommer vi till den minst sagt aktuella frågan så här drygt två månader innan den gyllene siffran ska passeras: Hur är formen?


Svaret är bra eller till och med mycket bra. Jämfört med 2014 och 2013 är det riktigt, riktigt bra. Föregående år har jag inte tränat med samma fokus som i år. För när det gäller Toppform - får man ligga i :-) Vilket jag har gjort. Med undantag av lite känningar i ena höften känns kroppen bra. Jag har tränat mer och bättre än tidigare. Mer innebär främst styrketräning - och det är nog min stora framgångsfaktor. Så här "hel" (med undantag av höftkänningen då...) har jag inte varit på jag vet inte när.


Och det är roligt. Att jaga Toppformen, menar jag. Att fundera och fokusera. Vad gör jag? Och varför? Nu vet jag också vilka pusselbitar jag har kvar och framför allt vet jag vad som ska finnas överst på den där pyramiden, det som är "pricken över i:et eller grädde på moset".


Låter det spännande? Häng då med på bloggen - för snart kommer Toppform 5!

Armstyrka

Helgens tuffaste träningsminut är den vid SkiErgen inne hos Pölder under lördagen. Från noll till max. Inte ett drag i uppvärmning. Och sen full fart.

Det blir mycket armar. Stavgång i Högefällebacken och rullskidor på Skurugatavägen - och så den där minuten på stakmaskinen under längdmässan hos Pölder. Men så är det i skidåkningen. Och snart är det dags. För skidpremiär.