Kontrasterna är enorma. När vi svänger in till Herrljungas friidrottsarena har jag fortfarande gårdagens glamorösa och vackra prinsessbröllop på näthinnan.
Här andas 70-tal. Eller 60-tal. 50-tal? Grusplan och inte alls putsat och fejat.
Manuell tidtagning och handskrivna startlistor. Resultatlistor förekommer inte alls.
En dag med löpning, hopp och kulstötning.
Därefter hemresa. Tinar upp efter kyliga timmar. Och kan äntligen fortsätta läsandet av gårdagens stora händelse.
Kanske finns det en likhet ändå. Mellan en föråldrad friidrottsbana och bröllopet. Med alla sina kungligheter, medaljer, ordnar och guld. Tiden tycks stå still. Eller? Likheten kanske ligger i klasskillnaden, elit kontra motionär. Kunglighet kontra vanligt folk.
Hur som helst. Bröllopet berör. Det var en fantastisk föreställning. Friidrottstävlingen är också en trevlig tillställning. I all sin enkelhet.
Men nu längtar jag hem. Till vardagen. Rutinerna. Träningen.
Vi syns i morgon, springjuntatjejer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar