Både läkare och sjuksköterska är på plats i Lövhult. Tur det. När oturen är framme.
Tyvärr är det inte bara jack i armen och skrapsår på knät. Foten är stukad och tummen är inte ok. Så är det när man är rullskidåkare. Helt plötsligt kan promenerande människor i godan ro ge sig ut mitt i vägen när rullskidåkare kommer bakifrån. I största backen. Med bra fart.
Vi övriga som slipper "hinder" på vägen tränar vidare.
De finns flera riktigt duktiga skidjuniorer i Sverige. En av dem är vår klubbkompis Erik Persson. Denna gång är det han som leder träningen för ungdomarna. De har tur, våra ungdomar, som varje vecka har så duktiga tränare.
Själv får jag privatlektion. Pappa Persson kollar till min stakteknik och det finns allt lite att jobba med där. Eller kanske inte så lite. Som gammal diagonalåkare och stakåkare med stooora rörelser är det inte lätt att lära om. Korta tag. Arbeta med magen. Det blir något att bita i.
Avslutningsvis blir det styrka med Erik. Plankan i olika varianter samt styrkeövningar två och två. Mycket användbara övningar. Dessa tar vi med till kommande torsdagsträningar.
Förutom den lilla fadäsen med mannen, är det en mycket trevlig kväll i Lövhult. Solen skiner och det är en härlig sensommarkväll. Som alltid i Lövhult. Vill man hämta energi ska man åka dit.
...och mannen då? Hur gick det med honom? Halvt invalid intog han ganska omgående ryggläge (och högläge för den stukade foten) då vi kom hem. Läget är inte bättre. Smärtan i tummen kom helt plötsligt, antagligen då annan smärta avtagit. Det är frågan om han ens kommer till jobbet i morgon...?
Men i morgon är en annan dag. Mycket kan hända tills dess.
Det blir en god smoothie efter träningen. Vem vet - kanske gör den underverk för den skadade mannen också?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar