Gårdagens rullskidpass startar vid Ränneborg. Efter ESIK:s extraträning inför Lag-DM.
Genom hela stan och ut på Skurugatavägen åker jag. Tänker på vad skönt det är att slippa åka genom tätbefolkat område i vanliga fall. Korsningar, trafikanter och bilister. Det är lugnet jag söker på Skurugatavägen. En och annan bil är ok, men full rusch stör åkningen.
Backen före Boda känner jag något för en rullskidåkare, väldigt ovanligt. Det är bakhalt. Händer ju inte på rullskidor. Eller...nu händer det. Vända? Före Bodabacken, den som gör hela passet? Jag fortsätter. Det går att åka och lite "fäster" det. Försöker bitvis staka utan frånskjut.
I nästa långa backe hör jag något på vänster sida och genast försvinner fokus från den bakhala skidan. En grävling. Huu! Ser den springa längs med vägen en bit in i skogen och sedan bakom det nedsågade timret.
Hinner bara uppför halva backen innan en blick in i skogen återigen får mig på andra tankar. En älg. Helt stilla. Fortsätter i rasande fart och är snart uppe. Tar av skidorna för att gå den korta, alldeles för branta backen som är den näst sista innan Skurugata.
Ser att hjulet på ena skidan ligger "kloss ann". Något har hänt. Men ingen idé att ge upp redan. Jag är snart uppe i Skurugata och skjutsen snart på väg.
Vänder som vanligt där asfalten slutar. Blir strax hämtad, en rullskidresa rikare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar