Grinden till området är låst. Men visst måste man komma ut? Även om klockan bara är halv sju? Och till slut hittar jag också en väg ut.
Springer den korta gatan ner till havet och längs med cykel- och gångvägen bort till Bibione. Det är ljummet minst sagt men hårt på betongunderlaget. Byter till stranden på väg tillbaka. Plötsligt möter jag en traktor. Med släp. Sanden pistas :-) Tänker på skidåkning. Dagens första åk. Vad är motsvarigheten? Det första doppet? Vid sju? Det är före liftarna öppnat. Men detta är havet och jag kan faktiskt se att folk redan ockuperat en del solstolar. Här gäller det att vara ute i tid.
Jag känner skillnad från den tidigare packade sanden. Stegen blir tyngre och kvaliteten på passet höjs i och med den pistade beachen.
Tillbaka vid hotellet testar jag spåret utanför. Gjort för cyklister och löpare. Jo, helt perfekt. Får ihop sammanlagt nästan en och en halv timme.
Låghöjdsträning. Tja, det får duga. Är det bara nypistat så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar