Att prioritera

Den mörka morgonen blir snart ljus samtidigt som regnet omvandlas till snö. Jag är ute tidigt för att genomföra veckans långpass, som även denna vecka mäter distansen 14 km. Det går om möjligt ännu tyngre i dag. Men så är jag själv också. Får liksom aldrig upp farten. 

Trots allt är det ett löppass och som vanligt är det fantastiskt att vara ute. Inga problem med varken höften eller hälsenan. Vad gör det att man är dyblöt av den regntunga snön och benen känns tunga? Formen kommer, inte i morgon, men sen.

Efter frukost och ombyte ger jag mig i väg till Nikaro. Med undantag av en äldre dam - är jag helt själv med alla maskiner och redskap. Undrar om alla handlar julklappar, säger jag. Damen säger att de prioriterar fel, träning hinner man alltid. Det kunde varit jag som sagt det. Så sant. Men vi får ett helt gym för oss själva och jag klarar av mina övningar på mindre än en timme.

Knappt halva förmiddagen har gått då jag är tillbaka hemma. Färdigtränad för i dag. Resten av lördagen ligger fram för mig. En vecka kvar till jul. Med rätt prioriteringar och ett välplanerat schema hinner man. Både det ena och det andra.

Och ärligt talat - köphetsen nere i stan är inget att ha.