Tidigt står jag vid hissen på sjunde våningen. Påminns om gårdagen då vi alla står på samma plats och yngsta sonen säger: Mamma, ska inte du ta trapporna?
Jag tar hissen ner. Möts av lugn musik och några i personalen. Ännu inga gäster uppe. Ger mig ut i den mörka staden. Eller så mörk är den inte. Här lyser gatlamporna upp - överallt.
Springer från Skanstull och över till Hammarby Sjöstad. Bort till Hammarbybacken. Ser snö. Börjar klättringen upp till toppen men vänder då jag plötsligt märker att det inte är upplyst hela vägen.
Springer tillbaka. Kör lite lampintervall - då klockan inte är med i dag heller. Märker att det är kort avstånd mellan lamporna. Hm, i Småland är det mycket längre. Myten om den snåla smålänningen lever i högsta grad...
Springer tio lampor och går en, nio lampor, går en osv. Intervallar i hög fart förbi Styrbordsgatan och tycker mig se att det lyser längst upp. Så är det med småbarn i familjen. Tidigt uppe.
Snart dyker Hemma hos Kaj upp. Minns gårdagen och den mycket trevliga middagen med en väldigt pigg nybliven 70-åring.
Intervallar vidare och snart är jag tillbaka på Clarion Hotel. Det har gått 45 snabba minuter. Möter några gäster som är på väg ner till en tidig frukost.
På rum 7060 är det både tyst och mörkt. Övriga familjen sover. Återhämtar sig efter gårdagen. Förbereder sig för dagen, kvällen och natten?
Det är nyårsafton. Om några timmar är vi på väg ner till Linköping och ännu ett nyårsfirande. Längtar redan.