söndag 29 januari 2017

Falköping dag 2

Hinner bara ta bilden på klubbens aktiva innan mobilen dör. Det är väl ändå tur jag får med just dem på bild, det är ju för deras skull vi är här.

Dag två är nååågot kyligare, råare, fuktigare...för oss som hejar på. Men jag har två värmetips som räddar min dag, dels en mils löpning i snabbt tempo och dels värmesulor i stövlarna.

För de aktiva börjar tävlingsdagen med teknisk sprint och därefter lunchuppehåll och sedan den efterlängtade men även, antar jag, hatade slalombacken- uppför Mösseberg.

Då den stora prisutdelningen startar har det för länge sedan mörknat. Bara bilresan hem återstår av en intensiv helg.

Och det bestående minnet från helgen? Kanske lördagens pizza. Det är inte varje år. 


lördag 28 januari 2017

Falköping dag 1

Det lär vara världens största ungdomstävling på skidor. Åtminstone om man ser till antalet tävlingsmoment under två dagar.

Tour de Mösseberg. Falköping. 

Vi är två klubbar och drygt 30 stycken som samsas i en hembygdsgård. Det är trevligt. Barn, ungdomar och deras föräldrar. 

Men det är på Mösseberg vi tillbringar största delen av dagen. Prolog. Kvartsfinal och final - på 100 meter stakning. Nästa delmoment är masstart distans - och då har det redan hunnit bli mörkt. Med andra ord lämnar vi platsen sent, möra efter många timmar utomhus.

Nu laddar vi om. För i morgon väntar två nya delmoment. Och ännu en heldag utomhus.







torsdag 26 januari 2017

Underverk för kropp och själ

Under gårdagskvällen genomför vi tredje tillfället av nybörjarträningen som hålls i klubbens regi. Tio timmar senare är jag på plats igen. Själv. Förutom skenet från min pannlampa är det becksvart. Men, som vanligt, vaknar elljusspåret till liv exakt klockan 06.15. Jag åker några varv i ett behagligt tempo och avslutar sedan med några backintervaller. I det tempo jag lyckas plocka fram så här på morgonkvisten. 

Det är en skön start. Skidåkning gör helt enkelt underverk för kropp och själ. Dessutom på nypistade och fina spår - trots plusgraderna.



måndag 23 januari 2017

Födelsedag

Ett år går fort. Minns det som igår, klarblå himmel, sol, La Diagonelas 60 km och kvällens firande. I dag vaknar jag i ett gråmulet Småland, barmark och plusgrader. Inte heller blir det varken träning, tävling eller firande.


Men - igår fick jag ett fint skidpass med vassa tjejer från Landsbro och lördagen bjöd på fest i form av en härlig tjejmiddag.


Och till nästa år, vem vet? Kanske är jag i Schweiz då?





tisdag 17 januari 2017

En bra början

I kväll väntar både föräldramöte och valberedningsmöte - och då missar jag både veckans spinning och zontävling uppe vid Skidstugan. Men - jag får ett härligt skidpass på morgonen. I 45 minuter upplever jag lugnet, stillheten och mörkret bortom lampornas sken. Och jag tänker att så här skulle alla få möjlighet att börja sin dag.


måndag 16 januari 2017

Skidskola

Jag tycker nog att jag har världens bästa jobb. I världens bästa kommun. Och vissa arbetsuppgifter är verkligen det lilla extra. Som i kväll - längdskidskola. 20 läraktiga, entusiastiska och glada kommunanställda.

Vissa dagar är bara bättre än andra.


lördag 14 januari 2017

Skidpropaganda

Rena skidpropagandan. Sol, snö och idag bara några minusgrader. En dag då det duggar tätt mellan fotostoppen. Då man helst inte vill lämna skidspåren. Och då man njuter och är närvarande vid varje stavtag. En sån dag. 





fredag 13 januari 2017

Skiddag

En fantastisk skiddag avslutas med ett teknikpass.

Det är kanonspår, sol och gemenskap. Vad gör lite kyla då?







torsdag 12 januari 2017

Skidåkning i fullmåne

En helt magisk kväll är det. Utan pannlampa, i skenet från månen, fortsätter vi spåret där elljuset slutar. Det är sagolikt och alldeles fantastiskt.

Vilken inledning på årets Orsaläger.






fredag 6 januari 2017

Min resdag

-Här har jag lärt mig simma.

Jag vänder mig genast om. Står vid Idre Fjälls busstation och väntar på dagens första buss till Mora. Hur gammal kan han vara, han som tar sina första simtag på Idre Fjäll? Letar i minnet. Vilka år jobbar jag i simskolan? Jag är drygt 20 år och upplever min första sommar i fjällen, och andra och tredje... Kan jag ha haft denna man i min simskola?

Medan jag nästan helt förlorar mig i gamla minnen, kommer bussen. Den som ska ta mig första biten på en lång resa.

Snart sitter jag där. Utanför bussfönstret förgyller det vackra vinterlandskapet min dag samtidigt som jag återigen försvinner från verkligheten, in i poddarnas värld.

Jag är påväg hem. Till vardagen. Och då det ändå tar en hel dag, gäller det att utnyttja tiden på bästa sätt. Det gör jag genom att plöja podavsnitt efter podavsnitt. Under tiden lägger vi mil efter mil bakom oss och helt plötsligt är jag i Mora. Vasaloppsstaden. Ett utmärkt tillfälle för kaffe - på Shellmacken nära tåget. För bussen är sen och tiden räcker inte till ett trevligt cafebesök inne i stan.

Nästa etapp är alltså tåg. Jag lämnar Mora och alla skidminnen som dyker upp. För skidminnena är många - om man är en entusiastisk Vasaloppsåkare. Eller var. För nu har jag ju troligen avslutat det kapitlet. 

Vid nästa byte är det mörkt ute. Sala. Det är här misstankar om förseningar börjar. Har det på känn liksom. 

Men bara femton minuter senare än beräknat åker vi mot Linköping. Det krävs dock att de kör in den kvarten - för att hinna med tåget till Nässjö. Jag lutar mig bakåt i sätet, tar några djupa andetag - och lyssnar vidare på poden. För vad kan jag göra? 

Nästa problem är verkligen ett i- landsproblem. Det går inte att ladda mobilen. Så jag stänger av poden. Och plockar fram boken. 

Plötsligt kommer ny information från tågpersonalen. Byte i Norrköping istället. Varför inte? Fortfarande inte mer försenad än att bytet från tåg till buss i Nässjö ska gå i lås.

I Norrköping blir det X2000. Det innebär att det finns internet och mobilen kan laddas.

Byter från bok till pod allt medan tåget kör vidare i hög hastighet och når Nässjö i tid.

Sista sträckan - med buss.

Vilken tur dagen börjar med ett härligt träningspass. Det sätter ton för dagen och ger energi att klara en hel resdag.

Äntligen hemma. Och det är vinter även här!









Mmm, aaah, det här är livet

Det är snart slut på ledigheten och en acklimatisering till vardagen är på sin plats. Med Framgångspodden i öronen och en bitande kyla i kinden, skejtar jag backen upp mot en tom stadion. Det är "bara" elva grader, nydragna spår och en oväntad pigg kropp som skejtar vidare. Jag lyssnar på intervjun av Olof Röhlander och minns föreläsningen han hade i Jönköping i höstas. Jag har lyssnat på honom ett antal gånger. En mästare på att sätta mål - och komma med konkreta tips för var och ens framgång.

Jag njuter. Är såå nöjd att jag lyckas komma iväg före frukost och innan liftarna öppnar. Att jag får ta del av när en ny dag gryr. Och hur jag nästan får se solen lyfta över fjället.

Men när den väl är uppe sitter jag i stugan. Kaffet är redan bryggt och någon har ansträngt sig att köpa färskt bröd.

Mmmm, aaah, det här är livet! Det är Olofs tre tips för livsnjutning - i en och samma mening :-)