fredag 20 september 2019

Skidresa till Leutasch 4-12/1 2020



Skidresa med Nilsbuss/Ramkvillabuss till Leutasch (nära Seefeld) med möjlighet att åka Kaiser Maximilian Lauf, http://kaisermaximilianlauf.com/, innan hemfärd.



Lördag 4/1 Avresa under dagen från Småland. Via Öresundsbron tar vi oss över till Danmark och sedan färja över till Tyskland. Under natten färdas vi vidare i bussen och väl framme i Leutasch äter vi frukost på hotellet.



Under veckan har vi möjlighet att åka skidor i det enorma spårsystemet som finns i Leutasch. Vi gör också utflykt till Seefeld där vi får möjlighet att testa VM-banorna från 2019. Och via Kaiser Maximillian Lauf-spåren kan vi åka skidor mellan Seefeld och Leutasch.



Varje dag erbjuds någon gemensam tur men du väljer såklart om du vill åka själv eller med sällskap.



En halvdagsutflykt gör vi till Innsbruck någon gång under veckan!



Passa på att vässa tekniken inför loppet då vi erbjuder teknikträning vid några tillfällen.



På hotellet äter vi middag varje dag, relaxar på hotellets spa och återhämtar oss mellan våra pass. Vårt hotell, https://www.hubertushof-leutasch.at/de/, är ett 4-stjärnigt hotell precis vid längdskidspåren (283,5 km att välja på!). Gå gärna in på hotellets hemsida och kika mer!



Vi bor i Leutasch som är namnet på kommunen, vilket ligger ca 5 km från Seefeld. Det är gångavstånd till några av byarna i Leutasch. Här finns ett mindre utbud av olika affärer, bland annat finns det sportaffärer fullt utrustade för längdsåkning och här kan vi också lämna in skidorna för vallning. Om man själv vill ta sig till Seefeld går det lokaltrafik. Vi kommer ju åka dit gemensamt några gånger också.



Lördag 11/1 lämnar vi Leutasch framåt kvällen, då de som vill haft möjlighet att åka Ski Classic-loppet Kaiser Maximilian Lauf. Under natten färdas vi genom Tyskland och är hemma igen på söndagen.



I resans pris ingår: Bussresa t/r färjor vägskatter 6 middagar 7 frukostar reseledare utflykt till Innsbruck



Pris: 10 225 kr del i dubbelrum, enkelrumstillägg 650:- (pris för barn vid 2 fullt betalande i samma rum 0-4 år 5295:-, 5-10 år 6295:-, 11-14 år 7795:-)



Anmälan och mer info (kommer snart på hemsidan): www.ramkvillabuss.se och www.nilsbuss.se



Frågor? Kontakta mig: cilla.hedin@gmail.com






Årsmöte, föreläsning och Budapesttårta

Det är mycket på jobbet - och det är mycket utanför jobbet. Denna vecka inget undantag. Men under måndagkvällen kan jag i alla fall hämta kraft hemma inför för kommande dagar. För på tisdagen är det årsmöte med Smålands Skidförbund. Det skulle kunna vara 10:e gången för mig, men eftersom jag missat några så blir antalet något reducerat. Det är en trevlig kväll med skidvänner från hela Småland.



På onsdagen skulle man kunna säga att det är tema skidåkning igen. Det är åtminstone både träning och föreläsning med en riktig skidåkare. För vad sägs om en kväll med träningsglada människor OCH Johan Olsson? Det börjar i vilket fall med ett löppass uppe vid Hallbystugan. Johan tar oss igenom en tempobetonad träning med stegringslopp, spänsthopp och 15/15 sek intervaller.



Men innan passet. Carola blir intervjuad i radio.



En extra krydda till den minnesvärda kvällen. Med trevligt sällskap.



Och en föreläsning med allra högsta betyg.



Sedan kommer torsdagen. Och varför inte återigen lämna hemmets trygga vrå, passera kommungränsen och landa hos Annika? Här drömmer vi oss ännu längre bort. Ända till Budapest och det lopp vi egentligen har siktat in oss på i vår. Och på så sätt faktiskt följa Johan Olssons tankar om att sätta upp mål. Att drömma stort - och det behöver inte vara OS-guld, utan något som gör ger vardagen lite mer betydelse. Något som får oss att hänga i med träningen. Men så dyker plötsligt en ny tanke upp. Vi kanske inte måste åka så långt? Kanske vi inte ens behöver ett lopp - varje år? Så tankarna snurrar kring ett träningsevent. Varför inte på Österlen? Medan vi funderar vidare njuter vi av Annikas Budapesttårta.



Och så längtar vi till äventyret med att ta sig till Ungern, igen. Ja, det är inte lätt att besluta. Så vi funderar vidare. Österlen, Budapest eller...?

söndag 15 september 2019

Falun igen

En helg som i mångt och mycket påminner om Falu-helgen för ungefär en månad sedan. För även den innebar ett matstopp på fredagkvällen, i Gistad.
Det blir givetvis ingen Vasastafett denna gång, men däremot springer Olof och jag milen uppe vid Lugnet. Var och en i sitt tempo, för Olof ser jag inte röken av.



Då jag stannar och fotar halvvägs har jag redan stannat två gånger tidigare och pustat. Vilken terräng! 
Dagen innehåller också, precis som förra gången, fix i lägenheten, vilket också inkluderar IKEA i Borlänge.
Och i dag, då blir det verklighet med rullskidplanen. Förra gången slutade det ju med enbart en tanke på rullskidåkning. Så idag, Varpan runt med Olof. 23 km.







Avslutningsvis, stopp i Gistad, för ännu en god middag. Lyxigt värre. Och lyxigt blir det också att komma hem, från en helg på hårt underlag i en trång lägenhet till riktiga sängar i ett för oss stort hus😊
Nu laddar jag för ännu en vecka. Och kanske känner jag mig extra laddad för just onsdagen. 
Återkommer!

fredag 13 september 2019

Leutasch och skidåkning i januari

Följ med Ramkvilla/Nilsbuss till Leutasch, nära Seefeld, i januari! En vecka med fantastisk mat, ett topphotell och kanonfin längdskidåkning. Och varför inte krydda veckan med att deltaga på årets Kaiser Maximilian Lauf (ingår i Ski Classic) på lördag innan hemfärd?






söndag 8 september 2019

Bröllop och träning

Det som sticker ut denna helg är bröllopet. Äldsta kusinen gifter sig utanför Göteborg. Det är ett bröllop med blandade kulturer och traditioner och det är både trevligt och berikande. Trevligt - och tja, kanske berikande också (?) är helgens träningspass. Både ett löppass och rullskidpass på västgötsk mark. Bild från dagens rullskidpass:



Och så bröllopet:





lördag 31 augusti 2019

Kontraster

Vad vore väl livet utan kontraster? För det är ju ett sätt att uppskatta vissa saker, lite mer. Som att komma från det mysigaste fjällhotell, med den utsikten från rummet:



Till att fem dagar senare, efter att ha dragit den 25 kg tunga väskan dryga halvtimmen genom centrala Göteborg, få denna utsikt:



Men det är inte bara det billigare priset, efter snart 20 år i Småland, som får mig att välja detta alternativ, utan närheten till nästa morgons löptur.



Springer i Botaniska. Och tänker på kontrasterna. Från högfjällshotell till vandrarhem, från fjällvärlden till storstaden, från reselederiet med allt vad det innebär till den inrutade vardagen med ”vanligt” jobb, ja och från regn till dagens strålande sol. 
När jag tänker på gårdagens val av boende kan jag än mer uppskatta det helt underbara hotellet i Gausta. Och med någon dags perspektiv på Norgeveckan så rangordnar jag den högt bland årets resor. Så oväntat. Och så mycket av en kontrast till övriga resor.
Med en god känsla i själen lämnar jag alltså Göteborg. Och tar med mig minnen från väldigt härliga dagar. Och faktiskt - med hopp om ännu en Telemarksresa. Nästa år?


Svårslagen utsikt från en morgontur i Gausta!

fredag 30 augusti 2019

Telemark

Telemark. Ett av Norges nio fylken. Platsen där en skidteknik har sitt ursprung och där skidlegenden Sondre Norheim snyggt svingade nerför skidbackarna under senare hälften av 1800-talet.



Men också ett fylke med stark historia. Andra Världskriget och tungt vatten. För Nazityskland jobbade ju med att utveckla en atombomb och för att lyckas behövde de tungt vatten. Som framställdes just i Telemark. Vid Norsk Hydros produktionsanläggning i Vemork nära Rjukan. En fascinerande historia om elva unga norrmän som saboterar anläggningen, som riskerar sina liv för att inte tyskarna ska lyckas med sin atombomb. Killarna som blir kända som hjältarna från Telemark. 



Redan när vi anländer måndag eftermiddag funderar jag på varför man så ofta reser långt? Här, i vårat västra grannland, en ”lagom” åktur hemifrån, ligger ju t ex denna pärla. 
Vi har slagit läger i Gausta. På Gaustablikk som byggdes av Olav Svartdal 1970. 
Med helpension. Där måltid efter måltid imponerar. Där det finns ett spa med samma vidunderliga utsikt som restaurangen erbjuder. Mot Gaustatoppen på 1883 m ö h. Den topp som vi bestiger första dagen. Den toppen som har något så speciellt som ett underjordiskt bergståg, Gaustabanen. Inte trodde man väl att det skulle användas av civila då detta, Natos övervakningsstation, byggdes i all hemlighet på 50-talet, i upptakten av Kalla Kriget? Men så blev det. För några år sen öppnades Gaustabanen upp för turister och nu får vi ta del av denna upplevelse. 
Vandringen är som en röd tråd i vår resa och vi fortsätter nästa dag utforska lederna utanför hotellet. Skipsfjell runt och Örnenipa-toppen.



Sista vandringen gör vi från Rjukan. Denna avlånga stad på ca 3600 invånare. 



En stad uppsatt på Unesco:s världsarvslista och en stad som ligger mellan bergen där solen inte når fram under vintermånaderna. En stad som växte tack vare Norsk Hydro och som tack vare just Norsk Hydro fick norra Europas första kabinbana 1928. Bara för att invånarna skulle få se solen. Och tack vare linbanan tar vi oss upp till Hardangervidda och får en avslutande fin vandring. Delvis på stenar som så snyggt lagts av sherpas från Nepal för så där 10 år sen. Ömsom sol, ömsom regn. Men med ett glatt humör och härliga människor kommer man långt. Och påtal om sol. Förutom linbanan upp till solen finns det idag reflekterande speglar som förser staden med sol under vintern, allt sedan 2013. Det är fantastiskt. Precis som denna resa är fantastisk. Och den ligger inte mer än något stenkast, eller ja, några då, från Sverige. ”Lagom” långt. För nästan runt husknuten - finns ibland de mest oväntade smultronställena.
Tusen tack alla för en härlig resa!





söndag 25 augusti 2019

Finnkampen

Så var det dags för Finnkampen igen. Men först Bosön, ”processdag” med Smålandsidrotten och tid för en löptur. Om jag ansvarat för planeringen hade det dock avsatts mer tid för just träningen. Ledare på ett eller annat sätt, idrottsföräldrar och aktiva är samlade för inspiration. Vad vore väl då bättre än ordentligt med tid för ett träningspass? Hur som, en trevlig helg som avslutas med Finnkampen på Stadion. Vilken stämning i det fina vädret!






Bosön. 


Föreläsning.

Och nu är jag påväg till Göteborg. Försöker så gott det går att smälta Stockholmshelgen - innan fokus läggs på - Norge.

torsdag 22 augusti 2019

Mitt i veckan

Med tre dagar bakom mig och tre framför mig - befinner jag mig faktiskt mitt i veckan. Av tre passerade dagar har två kvällar inneburit tjejkvällar. God mat och skratt. Först en 60-årsuppvaktning av en av mina allra bästa skidkompisar. Hon som fick skidåkaren i mig att vakna till liv igen då vi flyttade till Småland. Hon, den stora inspirationskällan. Gunilla. 



Och från en inspirerande person till en inspirerande grupp. Det är nämligen Springjunta-träff dagen efter. Ett härligt löppass före den goda maten och den trevliga kvällen.



Och när jag nu blickar framåt har jag delvis samma tjejer omkring mig då helgen innebär en resa till Bosön och Finnkampen. Man ska ju ha något att se fram emot - och det har jag verkligen.

Hörs från Stockholm!

söndag 18 augusti 2019

Falun

Då vaknar jag upp i Falun igen. Sliten efter gårdagens löpning - avstår jag det tänkta rullskidpasset. 
Men det blir en trevlig fika med två av mina Val di Fiemme-resenärer, som bor just här. Därefter fortsätter vi till IKEA. Ett år sen vi var där nu. Efter inhandling och sedan ihopskruvande är Olofs nya lägenhet så bra den kan bli. Och med det lämnar vi Falun och Dalarna för denna gång. 



Och för att ”knyta ihop” säcken eller avrunda helgen, på bästa tänkbara sätt, stannar vi, liksom på uppvägen, till i Gistad. Där serveras det en trerätters söndagsmiddag. Lyxigt!




lördag 17 augusti 2019

Vasastafetten

Premiär. Vasastafetten. Tidig morgon. Logistik. Superkul.
Ungefär så.
I ett lag där lagledare Göran gör sin 27:e start och där jag...



...och Olof...



...helt enkelt får förmånen att hoppa in i laget. Med stigande medelålder i laget ökar skadorna och det behövs förstärkning. Tur då att vi ändå ska till Falun denna helg.

Jag springer nästan 11 km och Olof 15. Och vi har nästan samma tid. Ändå är jag nöjd med min tid som blir ganska exakt en timme. 
Det är verkligen kul att tillhöra ett lag. Imponeras av Görans enastående logistik, vilken bil som kör till vilka platser och med vem samt med vilkas ombyten. Det hela tar hela dagen, ungefär som för de flesta ultralöparna - som ju också springer idag. Men de springer hela den sträcka som vi är 10 stycken att dela på...
Kvällen blir sedan desto lugnare. Vi har i god tid bokat bord på Basta. Liksom många andra Falun-bor.




tisdag 13 augusti 2019

Saalbach

Redan två veckor innan laddar jag ner Saalbach i mina två europeiska appar. Väderappar. Regn. Veckan före avfärd är samma sak. 
Jag tänker att vi har kläder för alla väder. Har vi inte fått tillräckligt med sol? Och visst behövs det regn? Ja, ni vet. Man försöker hitta det positiva. 
Det har blivit dags att flyga till München. Vi är 35 stycken med mig. 35 vandringsglada från Malmö till Umeå. Detta kan inte bli annat än bra. Men hur var det nu med vädret?
Jo, första dagen, då vi tar Kohlmaisbahn ”hej, vänligen gå inte av vid mittstationen, åk ända upp”! Jag hör Annes röst och blir påmind om vår första lifttur. Vi har en underbar utsikt - och vi har, tro det eller ej, solsken. Ja, det är vackert väder hela dagen trots mörka moln just över lunchen på Wildenkar Hütte.
Nästa dag utnyttjar vi Jokerkortet först till bussturen till Hinterglemm och sedan på Westgipfelbahn. Vi ska upp på Stemmerkogel. En topp. Och väl uppe kan vi checka av 2123 meter över havet och - ett fantastiskt väder. Ja, det är så storslaget att man inte finner ord för det. Och då anar vi. Väderprognosen vill oss väl. För nästa dag är den dag då vi tror att vi får finast väder. Själv går jag med gruppen som valt Pinzgauer Spazergang, 17 km från Schattberg Ost till Schmittenhöhe i Zell am See. Fortfarande minns jag smaken på den Apfelstrudel jag beställer efter den sista tuffa stigningen. Men förutom den oförglömliga kaffepausen i slutet av vandringen, är det varken längden eller själva höjdmetrarna jag minns av denna dag. Det är vyerna. Och solen. 
Och påtal om väder. På lördagen är det inte bara vi som välsignar det finare vädret. För medan vi vandrar från Lengau, dit vi kommer med en tidig buss, håller man som bäst på att förbereda för marknad i Hinterglemm. Dit vi också kommer. Efter en god lunch på Ossmannalm. Och påtal om lunch i bergen. Detta har vi fått smak på. Vilken mat. Och då menar jag inte bara Käsepressknödelsuppe.
Sen blir det söndag. Och tro det eller ej igen, denna dag kom att visa sig vara den allra varmaste. Som börjar med vandring i skön skugga. Det är tyst, inga mötande vandrare och lätta låga moln på motsatt sida. Några timmar senare är himlen helt blå och solen skiner som aldrig förr där vi nu delar vandringsled med några fler vandrare.
Vi har kommit fram till sista vandringsdagen. Och vi går, bokstavligen, rakt in i dimman. Men - jag tror vi alla njuter. Av svalkan. Av friskheten. Av att testa regnkläderna (ja, de ÄR bra). Kanske har vi fyllt D-vitamindepåerna? Kanske är det så att omväxling förnöjer? Och kanske är det så - att vi hade klarat en vecka i regn hur bra som helst? Vem vet? Ja, vad vi vet, det är att vi haft bästa vädret. Och bästa gruppen. Trevliga pratstunder både i bergen och vid matbordet. 
Men alla sagor har ett slut och nu lämnar vi Saalbach. Nu får vi leva på minnen av en energipåfyllande vecka och först därefter blicka framåt. För Rolfs har ju många vandringsresor att välja på! Och jag hoppas att vi ses snart igen. På en annan resa. Och andra vandringar. Tills dess: Må så väl!




Trailrunning

Sitter på ett lokalt café. En sista fika innan avfärd. 



Efter det pass som var tänkt att bli ett trailpass. Men på grund av nattens regn blir jag tveksam. Hala rötter och stenar med mina Hooka grusvägsskor är ingen bra kombination. Så jag ändrar mig. Springer istället från hotellet och den väg vi kom från häromdagen. Vid Spielberghaus, där vi åt lunch, svänger jag av mot Mittenstationen.



En stund senare - och ytterligare kanske 100 höjdmeter, stannar jag och tittar ut över dalen. Mitt emot ser jag Schattbergliften och där nere ligger Saalbach. Längre bort Hinterglemm och därefter Langau och sen vidare in i dalen.



Jag funderar på när jag kommer hit igen? Denna fantastiska plats. Nu har jag dessutom fått med mig flera tips på löprundor. Det är ett mecka för löpare - ja, och vandrare, såklart.
Jag springer vidare. ”Hej, vänligen korta steg”, jag hör inom mig Anne tipsa om tekniken. Vilken vecka det har varit. Och som pricken över i:t, ett långpass sista dagen. För jag fortsätter förbi Mittenstationen och tar mig upp till toppen. Därefter springer jag en bit på den Höhenweg som jag egentligen tänkt, innan jag vänder - och springer hela vägen ner till Saalbach. Det blir sammanlagt nästan exakt 15 km. Vet inte när detta hände senast? Vilken känsla. Jag tänker att det kan vara bra att ha i benen. Det närmar sig ju en helg då det kan komma väl till pass. Men först, hemresa från Saalbach.



Wir sehen uns wieder!

söndag 11 augusti 2019

Tema allt annat

Kanske är det den friska luften? Lugnet? Kan det vara solen?



Är det dofterna frå kryddväxterna? Kanske den meditativa känslan som infinner sig? Är det Käsepressknödelsuppen till lunch? Den helt fantastiskt goda rätt som är typisk, åtminstone i Salzburgerland.



Jag vet inte vad som gör att jag återvänder gång på gång. Jag vet bara att det nu återstår en vandring. Och jag vet - att jag kommer att längta tillbaka.



Idag, på delvis halkiga rötter efter nattens regn. Men med sol från en klarblå himmel och storslagna berg runt omkring.



Kanske hörs vi i morgon? Kanske blir jag kvar på en alptopp? Eller så tar jag känslan med mig och landar i det som kallas vardag? Vi får se, helt enkelt.

lördag 10 augusti 2019

Tema träning

Det är inget som ingår i reseprogrammet. Det är något man (jag) gör före frukost. Tur då att vi inte äter förrän 7.30. Jag syftar på träningen.



Ett löppass.



Eller en tur på rullskidorna. 
I denna miljö:









Innan byn vaknat till. Och innan jag själv vaknat... Men vaknar gör jag - och byn också. 

fredag 9 augusti 2019

Tema vyer

I dag är det vandring från Saalbach till Zell am See. 17,5 kilometer och fem timmar vackra vyer. Det gäller att ta in det. Bevara. Minnas. Men framför allt, njuta i stunden.













Bis morgen!