tisdag 21 juni 2011

Hur jag äter och varför



Det börjar med att jag för ett antal år sedan plockar bort eller drar ner på potatis, pasta mm. Ersätter det med mer grönsaker och rotfrukter. Det här är innan jag hör talas om LCHF, men på något vis känns det bra. Nu i efterhand förstår jag ju att ersättningen av potatis och pasta till grönsaker bara blir en annan kolhydrat.

Efter att ha åkt ett antal Vasalopp och ätit määäängder av kolhydrater innan, som bidrar till magknip, ville jag för några år sedan göra en förändring.

Jag läser Annika Dahlqvists nyutkomna bok och noterar att hon till och med hört talas om skidåkare som åkt Vasaloppet på fettdrift...

Blir jätteintresserad och mejlar henne. Får snabbt svar där hon tipsar om Frank Nilsson, som jag omgående kontaktar. Han håller just på att skriva boken "Istället för doping" och berättar för mig om en norrman som åkt Vasaloppet på fett och proteiner.

En person? Jag blir tveksam och återgår till min normala kost, det vill säga med kolhydrater i form av grönsaker samt protein och fett.

Det går ett par år - sen kommer Ferrys bok! Jag är övertygad. Denna gång också mer påläst - fett ska vara den stora ingrediensen, sen proteiner och grönsaker.

Äter någorlunda strikt hela denna vinter. Bakar LCHF-bröd och äter mängder av fett. Givetvis finns det proteiner och grönsaker med i bilden.

De långlopp jag åker genomförs efter fettuppladdning (okey, nybakat bröd och provsmak av desserter i Italien är undantag som jag njuter av).

Efter vintern börjar dock mer kolhydrater smyga sig in. Återupptar vanligt brödbak och äter efterrätt ibland. Fikar. Och går upp de kilon som jag omedvetet går ner under vintern då kosten till stora delar består av fett.

Men nu är jag tillbaka igen. Inte strikt, men liberalt. Och det känns mycket, mycket bättre. Mer energi. Ett lugn i kroppen som är svårt att sätta ord på. Kanske för att två stora bovar - socker och mjöl - inte får chansen att bryta ner kroppen.

Fett däremot är gott. Det är bra. Men visst äter jag kolhydrater - jag är långt från ketos.

Med kolhydraterna försvinner magknipet. Anledningen till att jag börjar denna kosthållning.

Fler som testat?

3 kommentarer:

  1. Hej Cilla.
    Har som du testat många gånger med olika resultat. Första gången ville jag gå ner i vikt. Då hete det "Atkins-diet". Gick ner 10 kilo. Det var för mååånga år sedan. Har kanske gått upp 2 av dessa kilon igen.

    Sedan dess har jag till och från ätit med mindre kolhydrater. Det går i faser. Men i vintras led jag av stark hungerkänsla och koncentrationssvårigheter i samband med det som jag i början skyllde på min ökat träningsmängd. Vad gjorde jag? Åt mer, just det, kolhydrater. Det förvärrade saken bara kändes det som.

    Sen var det faktiskt du som tippsade om Ferrys bok och LCHF, som det nuförtiden heter. Jag började med "dieten" i Portugal och fortsatte ett par veckor till. Hungerkänslan och problemen försvann men faktiskt så upplevde jag svårigheter under långpassen. Jag fick mycket tidigare stumma ben och orken, konditionen gick ner snabbare. Kanske något jag gjorde fel? Jag lättade lite på reglerna och släppte in små mängder kolhydrater, kanske ett mål under dagen åt jag små mängder ris/pasta/potatis eller annat. Men helst långsamma kolhydrater. Och det fungerade faktiskt jättebra.

    Nu efter maran har man tappat disciplinen. Men detta "libera" sättet som du beskriver är en bra väg.

    Jag tycker dock ofta att det är svårt med all organisation kring maten. Det är svårt att äta ute, i matsalar eller hos kompisar. Hur fixar du pysslet kring det? Har du ett matschema eller har du alltid något bra hemma som snabbt kan slängas ihop till en måltid?

    /Annette

    SvaraRadera
  2. Hallå Annette!
    Att äta ute o hemma går bra tycker jag. Bara att hoppa över potatisen eller pastan. Jag går ofta hem på lunchen o gör mat. Ofta fisk, kyckling eller omelette. Sås till o grönsaker. Det går snabbt.

    Det svåra är ju att ingen i min omgivning, förutom några kollegor, äter så här. Ofta är det efterrätt och fika med kakor och bullar. Det går ju förstås att hoppa över ibland, men en del kan ta illa vid sig om man inte äter, så då är det ju bara att bita i det sura äpplet....

    Det är helt klart en liberalare variant som funkar bäst för mig, eftersom omgivningen äter "normalt" och inte tycker att alla kolhydrater påverkar dem negativt. Jag försöker nog fortsätta med mitt liberala, ibland striktare, variant, för att vara förberedd då ett långlopp kommer.

    Att ta lite kolhydrater måltiden innan träningen är nog bra. Så fick vi lära oss på kursen!!!

    Jag kommer ju upp vecka 27 igen, sen i september. Kanske hinner vi träffas då?

    /Cilla

    SvaraRadera
  3. Ja du vet ju vart jag står. Här kommer mina hälsofördelar:

    Mer energi
    Mindre trött
    Lägre blodtryck
    Mer muskler
    Bättre vätskebalans
    Inget magknip och inga gaser
    Bättre naglar och hy
    Bättre mage
    Luktfritt urin
    Snabbare återhämtning
    Ingen huvudvärk
    Inga humörsvängningar
    Bättre tänder
    Större uthållighet

    Och säkert fler hälsofördelar som jag inte vet om än :)

    SvaraRadera