Intervaller i all ära. Men det är den spegelblanka sjön, den smala, lappade vägen och de höstfärgiga löven som omger den - som får ett bestående minne denna kväll. Och nej, tyvärr har jag ingen mobil tillgänglig att ta kort med just i ögonblicket. Efter intervallerna. Påväg tillbaka till Skurugata.
Men vår chaufför fångar oss i backen. Det krävs flera kort för att få med alla tre. Den långsammaste är en bit efter... Att jag åker på treor har nog mindre betydelse, jag är omåkt ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar