Billdal, Onsala och Landsbro

Hårdrocksfest i Billdal, morgonpass på Onsalahalvön, frukost på B&B, rullskidträff i Landsbro. Ibland hinner man med mycket.

Borta bra men hemma bäst

Träningen blir inte alltid optimal på resande fot. Däremot kan Skurugatavägen nästan alltid leverera.

Parkerar bilen vid sista backen efter Skurugatabyn och åker som uppvärmning asfaltsvägen bort till korsningen där grusvägen tar vid. Det är nästan ljummet ute, vindstilla, sol och fågelkvitter i bakgrunden. Och snart hör jag den - göken. Och med tankarna är jag genast tillbaka i Triberg och platsen för världens största gökur. Just göken av alla fåglar skulle ju väljas ut av gökurets uppfinnare på 1700-talet. Det var något med tonerna hos göken...

Jag är redo för backintervaller. Ett kort och effektivt pass. Vilken härlig start på dagen.

Vitaminbombe

Jag sammanfattar denna resa med en bild:

Likt den vitaminbombe som här tillverkas av apelsin, morot, rödbeta, ananas, ingefära och citron, där vitaminer och mineraler fyller på energidepåerna, har också denna resa med härliga människor, trevliga utflykter, god mat och inte minst soltimmar, också fyllt på med energi som varit behövlig efter den kalla våren som vi hittills haft.

Schwarzwald får höga betyg av mig. Den når inte riktigt upp till det en Österrikeresa kan erbjuda. Men smaken är olika och - omväxling förnöjer.

Schwarzwald med Ramkvillabuss/Nilsbuss

Jag springer på Hornbergs egen Panoramaväg. Mitt i den svarta skogen.

Det är före frukost. I minnet plockar jag fram bilder från veckans utflykter.

Världens största gökur. Triberg. Byggt av far och son från 1990-1994.

Tysklands högsta vattenfall. Även det beläget i Triberg. 163 meter.

Titiesee. Mytomspunnen sjö mitt i södra delen av Schwarzwald. Vädret bidrar till att krydda på legenderna om sjön ytterligare.

De typiska Schwartzwaldhusen, dräkterna och de hos kvinnorna unika huvudbonaderna. 

Tårtan är inte alls som den vi äter i Sverige. Här ger körsbärslikören en smak som vi inte är vana vid.

Tänk vad lite sol gör. Bilden av slottet vi bor på blir en helt annan med en klarblå himmel i bakgrunden.

Frankrike. Korsvirkesstaden Colmar. Som att gå i ett levande museum.

Riqwihr. Ännu fler byggnadsminnesförklarade hus. Mitt i Alcasevinernas distrikt. Vilket innebär vinprovning.

Men vad passar väl bättre än en croissant till fikat? Även om bakverket egentligen kommer från Österrike. Tack och lov tog österrikiska Marie Antoinette med sig sina bagare, som lärde även fransmännen att baka denna godsak.

Jag springer vidare på Panoramavägen och blickar framåt. Idag väntar Mainau. Den ö som tillhörde Drottning Viktorias familj och vars barnbarn Lennart kom att utveckla till den turismagnet den är i dag.

Bodensjön. Sol. Och kanske en fika i Slottscafeet...?

Med känslan av att det nog blir en riktigt fin dag, vänder jag och springer samma väg tillbaka.  För att innan avfärd avnjuta morgonens frukost med utsikt över Schwarzwald.