Vi åker buss upp på fredag morgon. Bussresan ordnas av våra skidvänner i Landsbro. Vi åker med ReseAxet från Vetlanda och oftast finns det inte en tom plats i bussen. Efter lunchstopp i Örebro, kör vi direkt till Mora. Hämtar nummerlappar och kollar in årets mässa. Insuper stämningen. Skidåkare och vallatips. Trångt och härligt. Inhandlar eventuellt ny valla inför kvällens vallning.
Boendet för vår del är det enklast möjliga: hårt underlag i klassrum på S:t Michaelskolan. Vi provade ett år att höja statusen en nivå genom att boka vandrarhemsstandard på Hotel Gösta, ett stenkast från skolan. Tyvärr var det inte lika uppskattat som skolsalen och den gemenskap som den innebär. Själv förordar jag ett rum och en säng. Dessutom ingick då hotellfrukost och lördagkvällens bufféafton. Prisskillnaden mot hårt underlag är marginell. Alla vill tjäna pengar - det blir tydligare och tydligare.
Frukosten som serveras på skolan där vi bor, är något bättre än i Lima skola under Vasaloppet, men eftersom Hotel Gösta har en suverän frukost bara någon minut bort väljer vi den i stället. Priset är ungefär det samma.
Jag tycker ändå att boendet på skolan är helt ok. Sovsalen är inte större än ett klassrum, vi kanske bor 30-40 stycken där. Jämför med Vasaloppets massevakuering av skidåkare i en stor gympahall. Jag sover bra på hårt underlag (och snarkningarna är betydligt mindre än i gympasalen en vecka senare....). Dessutom är det en speciell atmosfär med skidåkare överallt. Alla Tjejvasalöpare, de som åkt Kortvasan på fredagen och de som går upp vid halv tre på lördagnatten för att förbereda sig för söndagens Öppet Spår.
Maten är betydligt bättre under Tjejvasahelgen. Medan Limaskolans mat, som vi äter under Vasaloppet, är både urkass och dyr, kan vi i Mora mycket lättare hitta bra mat. Utbudet är något större. Här har vi mer än skolmat att välja på.
Trots att vi inte bor på Hotel Gösta har vi hittills fått bord på lördagkvällen. Det är annars först och främst för hotellets alla skidgäster. Med medaljerna runt halsen och i en restaurang full av skidtjejer från nästan hela landet, avslutar vi alltså Tjejvasadagen med en god middag.
Efter frukost följande dag, är det avfärd. Småland återser vi söndag eftermiddag.
Så här är det år efter år. Dags för förnyelse? Kanske. Men samtidigt är det ett koncept som fungerar. Varför ändra på det?
Boendet för vår del är det enklast möjliga: hårt underlag i klassrum på S:t Michaelskolan. Vi provade ett år att höja statusen en nivå genom att boka vandrarhemsstandard på Hotel Gösta, ett stenkast från skolan. Tyvärr var det inte lika uppskattat som skolsalen och den gemenskap som den innebär. Själv förordar jag ett rum och en säng. Dessutom ingick då hotellfrukost och lördagkvällens bufféafton. Prisskillnaden mot hårt underlag är marginell. Alla vill tjäna pengar - det blir tydligare och tydligare.
Frukosten som serveras på skolan där vi bor, är något bättre än i Lima skola under Vasaloppet, men eftersom Hotel Gösta har en suverän frukost bara någon minut bort väljer vi den i stället. Priset är ungefär det samma.
Jag tycker ändå att boendet på skolan är helt ok. Sovsalen är inte större än ett klassrum, vi kanske bor 30-40 stycken där. Jämför med Vasaloppets massevakuering av skidåkare i en stor gympahall. Jag sover bra på hårt underlag (och snarkningarna är betydligt mindre än i gympasalen en vecka senare....). Dessutom är det en speciell atmosfär med skidåkare överallt. Alla Tjejvasalöpare, de som åkt Kortvasan på fredagen och de som går upp vid halv tre på lördagnatten för att förbereda sig för söndagens Öppet Spår.
Maten är betydligt bättre under Tjejvasahelgen. Medan Limaskolans mat, som vi äter under Vasaloppet, är både urkass och dyr, kan vi i Mora mycket lättare hitta bra mat. Utbudet är något större. Här har vi mer än skolmat att välja på.
Trots att vi inte bor på Hotel Gösta har vi hittills fått bord på lördagkvällen. Det är annars först och främst för hotellets alla skidgäster. Med medaljerna runt halsen och i en restaurang full av skidtjejer från nästan hela landet, avslutar vi alltså Tjejvasadagen med en god middag.
Efter frukost följande dag, är det avfärd. Småland återser vi söndag eftermiddag.
Så här är det år efter år. Dags för förnyelse? Kanske. Men samtidigt är det ett koncept som fungerar. Varför ändra på det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar