lördag 11 december 2010

Omotivation

 


Jag är först på plats.Trots att klockan nästan är halv nio. Ingen har kört upp spåren. Men vad väntar jag mig? Detta är inget kommersiellt skidcentrum som Idre och Orsa. Där skoterpatrullen har betalt för att preparera spår. Här är det ideellt arbetande föreningsmänniskor. Vad kan man begära en lördagmorgon veckorna innan jul? Det är ju bara jag som är där också.

Det går tungt. Om orsaken är mer än dåliga spår och dåligt glid låter jag vara osagt. Men innan första varvet är till ända känner jag den, och tänker den. Det är "omotivationen" som flyger på mig. Klamrar sig nästan fast. Jag är med på noterna direkt. Börjar tänka på annat. Vasaloppet och Marcialonga. Båda loppen kräver träning. Det finns en mening även med detta pass. Det blir något bättre. De negativa tankarna försvinner. Ser bilder av vårat Alpenrosehotel i Italien. Det är skarpa bilder på näthinnan. Jag har ju tittat i broschyren några gånger. Drömmer mig bort till Marcialonga och Italienveckan.

Första varvet är snart till handlingarna. Det tar 30 minuter. Nästan 10 minuter mer än det gjorde i går, och brukar göra även andra dagar. Det går tungt, helt enkelt. Beslutar att det endast blir tre varv.

Halvägs på andra varvet hör jag någon bakom mig. Går ur spår och släpper förbi en för mig helt okänd skidåkare. Han hejar glatt. Säkert är han tacksam över att någon hunnit före och spårat. På några sekunder är han utom synhåll för mig. Börjar fundera på att avsluta efter två varv. Omotivationen är på gång igen. Bäst att förvilla tanken. Undrar hur de har det i Idre? Inte förrän i morgon kväll kommer 45 vältränade och antagligen mycket trötta skidungdomar, pappor och en och annan mamma hem. Tre mammor är med och kanske 10-12 pappor. Funderar på anledningen till den ojämna fördelningen. Och snart har jag åkt även det andra varvet.

På mitt sista varv åker jag om den duktiga löparen Kristin och hennes Fredrik. Undrar om mormor Annelie redan avklarat ett morgonpass och är barnvakt åt sonen? Det finns verkligen pigga far- och morföräldrar.

Snöandet fortsätter. Nästan så det fryser i på sina ställen. Klockar passet på 1.24 och nästan 15 km. Inget snabbt pass, inga lätta stavtag och ingen riktig motivation. Det får bli ändring på detta. 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar