Fram till lunchstoppet kunde det inte bli så mycket värre - jo, det kunde regna ännu intensivare och blåsa ännu häftigare.
Vi startar några minuter efter utsatt tid, det vill säga strax efter 6. Att vi är sena beror på att mitt i söndags nypumpade däck nästan är utan luft. Oroväckande men sant. Pumpar i luft och hoppas att det håller till Tranås. Som genom ett under visar det sig dock hålla hela vägen.
Vi startar med regnet droppandes mot ansiktet. Stoppen blir korta och kylan börjar bli påtaglig. Fikastopp på Wienerkondiotoriet innebär att vi får torka upp något. Kläderna är genomvåta - efter cirka fem mil. Medan vi intar en fika som smakar godare än på mycket länge (efter ett par timmar i kyla och ansträngning kan en enkel macka förvandlas till rena desserten) tinar vi sakta upp. Dock inte helt. Kläderna hinner inte torka vilket innebär att vi efter en god halvtimme återigen sitter på våra våta cyklar i fuktiga kläder och vattniga skor. Allt medan regnet det bara faller ner.
Den fantastiska personalen på Wienerkonditoriet upplyser oss om att den gamla vägen mellan Tranås och Sommen är att föredra framför den mer trafikerade 132:an. Det är en otroligt fin väg med sommarstugor kantade längs med Sommen. I solsken skulle bilden av detta vara än vackrare.
I Sommen måste vi dock bita i det sura äpplet och anta utmaningen med 8 km på den stora och trafikerade vägen. Vi åker på rad, inte i bredd. Alla har vi tystnat och bara koncentrerar oss på vägen och trafiken. Tänker på att man hinner se så mycket mer på cykel jämfört med bil. Det är ett lägre tempo och detaljer längs vägen man aldrig uppfattat från bilen blir tydliga. Förutom att just denna bit är mer trafikerad är det faktiskt riktigt trevligt att cykla, liksom meditativt.
Snart är vi i Boxholm och vi börjar räkna ner milen till lunch.
Vi är sex stycken cyklister denna dag. Två för mig helt nya bekantskaper. Alla är vi i samma ålder och i samma del av livet. Familj och en vardag full av aktiviteter. Men fram för allt, alla gillar vi att träna. För oss är träning en lika naturlig del av vardagen som att borsta tänderna. Vi mår bra av träning och vi klarar oss inte utan. Det är faktiskt häftigt att träffa likasinnade, även nya bekantskaper som är som en annan. Allt detta gör att dagen blir mycket trevlig, trots regn.
Men, innan vi når färjan som tar oss över till Torpön och dess fina restaurang, slutar det plötsligt att regna. Efter lunch och strax innan avfärd, tittar solen fram. Väl hemma har vi så gott som torkat.
Det blir 9 timmars aktiv cykling och 16.2 mil och, som sagt, en fantastisk dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar