lördag 30 april 2011

32 km


32 km. Så långt har jag aldrig sprungit - på träning. Det är med andra ord lite av en rekorddag som börjar klockan 6.20 med att Garmin startas. Klockan gör nytta då jag under hela tiden kan kolla in hastighet och avstånd. Det blir drygt 32 km och ca 3.10. Medelhastigheten blir 5.58.

Jag springer ensam i dag. Malin är inte hemma. Inte helt oväntat är jag själv ute på vägen vid denna tid. Det verkar vara sovande människor i husen som passeras. En underbar morgon om än lite kylig. Men snart värmer solen och det är alldeles underbart. Det går rätt bra. Flåset fungerar fint, det är väl benen som går lite tungt (men å andra sidan - 32 km....).

Har fått frågan flera gånger: Hur kan du springa så tidigt på morgonen och utan att äta?

Det är nog en vanesak både att springa tidigt och göra det på tom mage. Att gå upp två timmar tidigare och äta är inte aktuellt, riktigt så morgonpigg är jag inte. För mig funkar det till och med att springa 32 km utan mat och utan att tappa ork för att man inte ätit. Här är några tips för den som vill komma upp i tid och träna:

Ät ordentligt kvällen innan, gärna mycket och gärna lite senare.
Plocka fram kläder, pulsband, klocka, vätskebälte etc så det bara är att ge sig ut på morgonen - utan att tveka.
Lägg dig i hyfsad tid.

Fler tips, främst för motivationen:

Baka bröd som jäser under natten - och ha färskt bröd att se fram emot när du kommer hem.
Välj en vacker eller/och rolig runda.
Ha någon att springa med. Det är svårt att backa när kompisen på morgonkvisten knackar på dörren.

Dagens pass börjar på min absoluta favoritväg när det gäller asfalt, Skurugatavägen. Har drygt milen upp till Skurugata. Forstätter mot Hult och vid Movänta Camping passeras andra milen. Därefter fortsätter jag gamla vägen mot Räveberg och sedan Tranemad innan skidstugan. Strax därefter noterar jag 30 km på Garmin. De sista två kilometrarna går tungt men ändå ligger jag på strax under 6 km-tempo.

32 km! Vad skönt att ha ett riktigt långpass i benen som dessutom går på asfalt åtminstone hälften av sträckan. Hela Valborg ligger framför mig och en superhelg med våra vänner i Linköping. Ibland är livet bra härligt.













Inga kommentarer:

Skicka en kommentar