Det är verkligen in i dimman då jag rullar upp mot höjderna och Skurugata. Inte en enda bil möter jag. Människorna som bor i denna idyll verkar inte heller ha vaknat till liv då jag stakar förbi.
I dag har jag stavfäste. Vilken spets. Det är faktiskt en otrolig skillnad mot mina gamla och trubbiga stavar.
Det blir roligare och roligare med rullskidåkningen. Men så har jag ju aldrig åkt så mycket heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar